Lennart Gustavsson (V)  kommunstyrelseordförande i Malå agerar förtroendeingivande.
Lennart Gustavsson (V) kommunstyrelseordförande i Malå agerar förtroendeingivande. Foto: Evelina Eriksson

Fler borde göra som Lennart Gustavsson

Förtroende är en färskvara.

Svårt att få, svårare att behålla.

I ett demokratiskt välmående samhälle är tilliten till politiska partier, institutioner, medier och företag generellt sett högt. En stor andel av befolkningen ser att transparens är ett framgångsrecept.

Förvisso kunde SVT:s vallokalsundersökning, (Valu) nyligen visa på att förtroendet för svenska politiker sjunker. Tidigare har det ökat för varje år.

Frågan var: ”Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker?”

Totat sett sjönk väljarnas förtroende med åtta procentenheter. Vad som ligger bakom förtäljer inte undersökningen. Den långa regeringsbildningen kan ha bidragit till en trötthet i väljarkåren.

Icke desto mindre är förtroendet för svenska politiker, enligt SVT:s Valu, fortfarande över 50 procent när det kommer till kategorierna ”mycket stort” och ”ganska stort” förtroende. Det hade gärna fått vara mer, men det är knappast ett underbetyg.

Om lokal politik bevisar något så är det att förtroende inte är en digital produkt – den är analog. Elektronisk kommunikation i alla ära, men det är fortfarande det mänskliga mötet som har bäst förutsättningar att skapa tillit och respekt för en lokalpolitikers person och argumentation.

Att invånare inte håller med, men ändå förstår och accepterar, kräver lika mycket pedagogik som ryggrad från de folkvalda.

I Malå har Lennart Gustavsson (V), som gjorde braksuccé i valet, helt sonika bjudit in till återkommande medborgarsamtal. Var tredje torsdag bjuds det på hembakat i entrén till biblioteket i Malå. Där svaras det på frågor och ”informeras” om aktuella ärenden. Malåborna får ställa frågor och komma med förslag, inspel och kritik.

Mötestillfällena är enligt SVT Västerbotten välbesökta (16/6 2019).

Själv säger Lennart Gustavsson att det handlar om att hitta nya sätt att ha en dialog med medborgare i en kommun ”där i stort sett alla känner alla”.

Att kommunstyrelsens ordförande idkar denna form av öppenhet ska applåderas. Samtidigt borde det inte ses som någon märkvärdighet. Medborgare har rätt till kontakt med sina förtroendevalda – och ansvaret att hålla dem på tå mellan valen vart fjärde år.

Envägskommunikation är inte kommunikation. Det är påverkansarbete eller informering.

Bortom veckobrev, uppdateringar i sociala medier och spridda skurar i den lokala mediebevakningen borde fler politiker följa Lennart Gustavssons exempel. Att vara tillgänglig är inte samma sak som att vara nåbar via telefon och e-post. Inte heller är kommunfullmäktigemöten, som är öppna för allmänheten, alltid den mest åskådarvänliga upplevelsen.

Då kan ett öppet hus med bygdens starke man vara ett viktigt steg för att motverka politikerförakt och polarisering.

Det heter inte förtroendevald utan anledning.

Csaba Bene Perlenberg

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut