Region Västerbotten har den privata kapitalmarknaden att tacka för att ekonomin inte ligger i ruiner.
Region Västerbotten har den privata kapitalmarknaden att tacka för att ekonomin inte ligger i ruiner. Foto: Jessica Gow/TT

Börsen räddar regionens ekonomi

Ledare. Utan börsens hjälp hade Region Västerbottens slutresultat varit rött. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott på 496 miljoner kronor mot budget.

Socialdemokraterna har alltsedan valet tonat ner den tidigare så svavelosande retoriken mot vinster i välfärden.

Det vill säga privata företags vinstuttag från verksamheter som finansieras med offentliga medel.

Samtidigt är det näringslivets vinster som skapar mervärde.

I fallet med Region Västerbottens årsresultat för 2018 är det varken skatteuttaget, eller ett imponerande politiskt hantverk, som räddar socialdemokratins ansikte och slutradens resultat från ekonomisk skam. I stället är hela det blygsamma överskottet på 35 miljoner kronor en konsekvens av realisationsvinster genom omplaceringar i det forna landstingets värdepappersportfölj.

Rena kapitalvinster alltså.

Utan börsens hjälp hade Region Västerbottens slutresultat varit rött. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott på 496 miljoner kronor mot budget.

Största minusboven är hälso- och sjukvårdsnämnden, som går back med 326 miljoner kronor, medan landstingsstyrelsen uppvisar ett minus på 169 miljoner. Den största enskilda kostnaden bakom den halva miljard som regionen saknar i rullorna hittas på personalsidan med 252 miljoner kronor i ofinansierade kostnader.

Framtidsutsikterna för Region Västerbottens ekonomi är inte särskilt hoppingivande. I en framtidsspaning beräknas regionen förvisso nå ett plusresultat om 81 miljoner kronor innevarande år, men 2020 till 2022 riskerar att bli minusår i stegrande skala: Minus 28 miljoner 2020, minus 49 miljoner 2021 och minus 68 miljoner valåret 2022.

Värt att notera är att skatteintäkterna under i stort sett samma tidsperiod beräknas öka med nästan en miljard kronor: från 2019 års 6,6 miljarder till 2023 års 7,5.

Av de handlingar som regionstyrelsen avverkade vid sitt senaste sammanträde framgår det klart och tydligt att kostnadskostymen måste krympa. Samtidigt som kostnadsutvecklingen beräknas vara fortsatt hög. Redan 2020 ska verksamhetskostnaderna minska med 100 miljoner, för att åtföljas av minus 50 miljoner 2021 och 2022. Därutöver måste underskotten hanteras.

Det är inte bara västerbottningarna som med rätta känner oro för hur regionpolitikerna hanterar de offentliga medlen, det vill säga deras skattepengar. Även revisorerna uttrycker i ett utlåtande om kvartalsrapporten per augusti 2018 oro över att landstingets verksamheter dragits med stora underskott under flera år.

Det är allvarligt när revisorerna menar att det saknas en giltig beskrivning om varför de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden och regionledningen fattat beslut om inte biter på verksamheten och dess kostnader. Inte heller framgår det vilka ytterligare åtgärder som regionstyrelsen menar krävs för att klara sina budgetar.

En slapphet som är provocerande.

Ska socialdemokratin i Västerbotten sätta sitt hopp till fortsatta börsframgångar på den privata kapitalmarknaden för att rädda regionens ekonomi?

Csaba Bene Perlenberg

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut