Psykisk ohälsa. 90-talisterna sticker ut.
Psykisk ohälsa. 90-talisterna sticker ut. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Varför mår unga vuxna så dåligt?

Krönika. Det går inte att förklara dagens 25-åringars psykiska ohälsa med att det är en omtumlande tid i livet för alla. Överrepresentationen, och de besvär denna grupp söker hjälp för, indikerar att orsakerna bakom ohälsan är kulturella.

90-talisterna dominerar landets psykakuter, rapporterar P4 Blekinge.

Siffror från Patientregistret visar att mer än var fjärde patient som söker sig till en psykiatrisk akutmottagning är född på 1990-talet.

Därmed skiljer sig dagens unga vuxna från tidigare generationer. ”80-talisterna var inte alls lika dominerande för tio år sedan”, säger Magnus Pagels, tillförordnad chef på psykakuten i Karlskrona, till P4 Blekinge.

Personer födda på 1990-talet söker dessutom hjälp för mer diffusa symptom. Det handlar enligt Pagels om kris, ångest, panik och ”kaoset i sig”. 70- och 80-talister som söker hjälp på psykakutmottagningar har tydligare diagnoser.

Det går alltså inte att förklara dagens 25-åringars psykiska ohälsa med att det är en omtumlande tid i livet för alla. Överrepresentationen, och de besvär denna grupp söker hjälp för, indikerar att orsakerna bakom ohälsan är kulturella.

Konfliktnivån i samhället är hög och hoten ter sig vara många: jihadism, klimatkatastrof, finanskriser, välfärdskollaps. Inte konstigt att det skapar stress.

Det hävdar också Peter Valverius, chefsläkare inom psykiatri i region Blekinge. Han menar att det finns tre förklaringar: otrygghet, stress och höga krav på att livet ska vara lyckligt.

Sociala medier beskylls ofta för att skapa olycka, och det ligger något i det. Brittiska forskare har kommit fram till att frekvent användning av Facebook, Snapchat och Instagram ökar risken för att drabbas av ångest, depression och en känsla av ensamhet.

Denna typ av internetanvändning är en del av en kultur där lycka och framgång, både socialt och ekonomiskt, utgör status och blir en del av identitetsskapandet.

Dessutom ger sociala medier en falsk känsla av gemenskap. På ytan kanske det verkar som att användarna interagerar med varandra, när det egentligen handlar om att skrika i en tom rymd. Har man tur får man respons i form av gilla-markeringar. Annars sjunker självförtroendet i takt med utebliven bekräftelse.

De sociala kraven finns även på arbetsmarknaden. För att få ett jobb på en kaffekedja måste man ha ett fullspäckat cv och ett personligt brev som deklarerar att man kan ha ”många bollar i luften” och är en ”framåt och social person”. Det räcker inte med att servera kaffe.

Och bostad? Ett förstahandskontrakt är bara att glömma.

Politiskt sett har 90-talisternas uppväxt präglats av 11 september-dåden i USA 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen. Konfliktnivån i samhället är hög och hoten ter sig vara många: jihadism, klimatkatastrof, finanskriser, välfärdskollaps. Detta är antagligen många ungas framtidsscenario. Inte konstigt att det skapar stress.

Vad ska politikerna göra åt detta? Några motioner i riksdagen lär inte räcka.

Karin Pihl, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Länk SR P4 Blekinge:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7161231

Länk The Guardian:

https://www.theguardian.com/society/2017/may/19/popular-social-media-sites-harm-young-peoples-mental-health

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut