Foto: Henrik Montgomery/TT

Sverige behöver bli bättre på att sälja Sverige

Krönika. Nyckeln till ett lands framgång stavas tillväxt. Utan tillväxt mister vi möjligheten att stärka vår välfärd och rusta vårt land för sämre tider. Vi förlorar möjligheten att utveckla innovationer och vi tappar konkurrenskraft gentemot andra länder.

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige exporterat varor och tjänster för mer än vad vi importerat för.

Skillnaden bidrar till att bruttonationalprodukten ökar. Svensk ekonomi växer. Det kallas positiv bytesbalans.

I dag går cirka 74 procent av vår totala export till Europa, samtidigt som vår totala import från samma region uppgår till cirka 83 procent. Vi har en negativ bytesbalans.

Dessutom har vi, enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sedan 2004 ett fallande handelsnetto. Det ger anledning till oro.

Nyckeln till ett lands framgång stavas tillväxt. Utan tillväxt mister vi möjligheten att stärka vår välfärd och rusta vårt land för sämre tider. Vi förlorar möjligheten att utveckla innovationer och vi tappar konkurrenskraft gentemot andra länder.

De svenska företagen behöver ett lägre skattetryck och mindre byråkrati.

Att kunna hävda sig i konkurrensen handlar ofta om att leverera en vara eller en tjänst bättre eller billigare än konkurrenterna. Det är ingen hemlighet att de länder och företag som utvecklat den bästa förståelsen för marknadens behov, och samtidigt levererar den bästa lösningen, står sig bäst i konkurrensen.

Kommer statens bidrag till företagen till sin rätt?

Slutsatsen i forskningsinstitutet Ratios projekt ”Innovationspolitik för tillväxt” är att bortåt 30 miljarder av de statliga kronorna är rent slöseri. De ger varken sysselsättning eller tillväxt.

Rapporten visar också att betydande belopp går till det man kallar ”bidragsentreprenörer”. Dessa kännetecknas av högavlönade anställda med låg produktivitet. En dålig kombination för ett land som vill fortsätta vara en välfärdsstat.

Nils Karlsson, professor i statsvetenskap och vd för Ratio, vill i stället att staten satsar på kompetens; att fler högskoleplatser inriktas mot de kunskaper och färdigheter som företagen efterfrågar.

Min uppfattning är att näringslivet får bättre effekt av sänkta skatter än av bidrag som är krångliga och tidskrävande att söka.

En företagare berättade: ”Vi hade inte tid att vänta på att byråkratin skulle jobba färdigt. Vi skulle missa viktiga milstolpar i vårt mål att skapa tillväxt. Därför avbröt vi vår ansökan.”

Sverige är ett byråkratiskt land som skulle må bättre av att vara mer anpassningsbart till omvärldens snabba svängningar.

De svenska företagen behöver ett lägre skattetryck och mindre byråkrati. Det ger möjlighet till tillväxt, konkurrenskraft och positiv bytesbalans.

Peter Karlstén, företagare och entreprenör

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut