Lagen mot nedskräpning är tämligen tandlös.
Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Släng fimparnas frihet i papperskorgen

Krönika. Ambitionerna var redan från början alldeles för låga. Undantagen som gjordes i nedskräpningslagen gäller bland annat enklare engångsplast, kvitton och inte minst cigarettfimpar. Med andra ord har vi alltså en gällande nedskräpningslag som ironiskt nog ser med blida ögon på de mest uppenbara och vanliga av nedskräpningstilltag.

Åtta år efter alliansregeringens lag mot nedskräpning måste frågan ställas. Var lagen i själva verket för svag?

Det är slående hur det offentliga fortsatt står handfallet när det gäller slentrianmässig nedskräpning.

2011 infördes en lag mot nedskräpning. Det var i sig bra. I den bästa av världar borde en värdig behandling av gemensamma miljöer vara en fråga om grundläggande samhällsmoral. Så länge det oansvariga nedskräpningsbeteendet ändå förekommer har böteslappen på en knapp tusenlapp ett viktigt signalvärde.

Samtidigt var ambitionerna redan från början alldeles för låga, vilket sätter fingret på lagens ofullständighet. Undantagen som gjordes gäller bland annat enklare engångsplast, kvitton och inte minst cigarettfimpar. Med andra ord har vi alltså en gällande nedskräpningslag som ironiskt nog ser med blida ögon på de mest uppenbara och vanliga av nedskräpningstilltag.

Småskräp, som fimpar och biljetter, måste rimligen lyftas in i förbudet.

Få fälls, under 2019 har hittills drygt 60 personer bötfällts i hela landet (Dagens Nyheter 20/8 2019).

Samtidigt har som bekant en uppenbar minskning av nedskräpningen inte kunnat noteras. Med tanke på att smånedskräpande inte leder till någon böteslapp är det kanske inte heller så förvånande att lagen nu får lov att beskrivas som ganska tandlös.

Småskräp, som fimpar och biljetter, måste rimligen lyftas in i förbudet. Vad är annars poängen med att här över huvud taget gå lagstiftningsvägen?

En invändning mot att utvidga lagen skulle kunna vara att tungt arbetsbelastade poliser inte ska jaga medborgare som lojt strör tuggummipapper omkring sig.

Men denna fullt rimliga poäng handlar egentligen om form snarare än innehåll. Det ligger mycket i det som Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) lyft. Låt kommunala krafter – som parkeringsvakter – få bötfälla nedskräparna, föreslog hon i våras (Sydsvenskan 6/5 2019).

Hon är något på spåren och även exempelvis ordningsvakter borde kunna bli aktuella för en sådan roll. Detta borde vara till nytta för såväl kommunsverige som polisen, som då avlastas och kan fokusera på mer brådskande kärnverksamhet.

Genom att skärpa lagen och samtidigt ändra i föreskrifter, så att kommuner själva kan bötfälla, kan vi få helt nya förutsättningar för en sund gatumiljö.

Avlasta polisen och släng det märkliga fimpundantaget der det hör hemma – i papperskorgen.

Max Eskilsson, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

https://www.dn.se/sthlm/atta-ar-efter-nya-lagen-fa-falls-for-nedskrapning/

https://www.sydsvenskan.se/2019-05-06/malmos-toppolitiker-vill-att-p-vakter-ska-fa-botfalla

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut