De svenskar som inte tror på klimatförändringarna är få.
De svenskar som inte tror på klimatförändringarna är få. Foto: John McConnico/AP Photo/TT

Hotet från klimatförnekarna är en myt

Krönika. Invandringskritik och klimatförnekelse hänger inte ihop på det tydliga sätt som ofta görs gällande. De väljare som röstar på populistpartier är kanske inte de största förespråkarna av de mest radikala klimatreformerna, men verklighetsbilden är ungefär densamma som hos andra väljargrupper.

Det sägs att det finns en ny dimension i politiken.

GAL-TAN-skalan – där GAL står för grön, alternativ och liberal, och TAN för tradition, auktoritet och nation – påstås ha konkurrerat ut den vanliga ekonomiska höger-vänsterskalan. Den politiska konflikten står enligt denna modell mellan de som vill se ett ”öppet” samhälle med gröna, progressiva reformer, och de traditionella, som bryr sig om låga bensinpriser och lag och ordning.

Just klimatfrågan har blivit ett slagfält för den nya konfliktlinjen. Debatten om den unga klimataktivisten Greta Thunberg illustrerar detta väl.

Många har varit kritiska till att en så ung person får så mycket uppmärksamhet. Hennes försvarare har i sin tur påpekat att klimatfrågan är mänsklighetens största utmaning.

Enligt en undersökning från Novus menar 86 procent att klimatförändringarna helt eller delvis orsakas av människan.

En del kopplar ihop klimatförnekare med högerpopulism. Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman har exempelvis påpekat att klimatfrågan handlar om mer än bara miljön, och att motståndet mot klimatreformer hänger ihop med högerpopulism.

I USA är det kanske sant.

Men detsamma gäller inte i Sverige.

Enligt en ny undersökning från Novus menar 86 procent att klimatförändringarna helt eller delvis orsakas av människan. Fler än sex av tio är mycket eller ganska oroade för den globala uppvärmningen. Endast två procent är klimatförnekare.

Till och med bland Sverigedemokraternas väljare – det parti som kanske bäst representerar TAN-dimensionen – anser merparten att klimatförändringen orsakas av människan. Nästan hälften av dessa väljare är ganska eller mycket oroliga för växthuseffekten.

Samma trend finns på andra håll. I Tyskland har det högerpopulistiska partiet AfD:s ungdomsförbund kritiserat moderpartiet för att inte engagera sig tillräckligt i klimatfrågan. I Danmark, som nyligen hade val till parlamentet, förlorade invandringskritiska Dansk Folkeparti mer än hälften av sina mandat.

Dansk Folkeparti var det enda partiet i Folketinget som inte talade om klimatfrågan under valrörelsen. Att partiet tappade stöd har så klart också att göra med andra faktorer, men att klimatet var en av väljarnas viktigaste frågor i valet antyder att de före detta DF-sympatisörerna inte är några klimatskeptiker.

Slutsatsen är att invandringskritik och klimatförnekelse inte hänger ihop på det tydliga sätt som ofta görs gällande. De väljare som röstar på populistpartier är kanske inte de största förespråkarna av de mest radikala klimatreformerna, men verklighetsbilden är ungefär densamma som hos andra väljargrupper.

Det är bra. Då kan vi börja diskutera vilka åtgärder som är mest effektiva, i stället för att pumpa ut alarmistiska budskap om ett inbillat hot från klimatförnekare som inte finns.

Karin Pihl, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Länk till Novus undersökning:

https://novus.se/blogginlagg/66-ar-mycket-eller-ganska-oroliga-for-klimatforandringen/?fbclid=IwAR1bGb2LhBCCS0Dqqr6dIIs2hBDMb5PT_GnSVD6bUhC11aPmHwMKrWigx54

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut