Åt skogen. De senaste åren har en mängd politiska beslut ifrågasatt äganderätten för skogsägare.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix/TT

Fortsatta angrepp på äganderätt

Krönika. Rapporten ”Skydda lagom”, skriven av Magnus Nilsson för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) – regeringens expertorgan – är ännu ett förslag som, i likhet med de senaste årens skogspolitik, undergräver både äganderätten och det frivilliga engagemanget för skogen.

Om polariseringen i skogsdebatten varit stor blev den inte mindre förra veckan.

Rapporten ”Skydda lagom”, skriven av Magnus Nilsson för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) – regeringens expertorgan – fick redan under dess lansering hård kritik.

Lena Ek, ordförande för Södra skogsägarna, sågade rapporten i sin helhet.

Annika Nordin, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, uttryckte i sitt anförande att den ”saknar förankring i modern vetenskap inom området”.

Vad är det då rapporten säger?

Framför allt för den fram åsikten att mer skog måste undantas från skogsbruk för att miljömålen ska kunna uppnås. Ett argument för detta är att den ökade koldioxidinlagring, som blir resultatet, täcker upp de samhälleliga förlusterna av det minskade virkesuttaget. Skogens klimatnytta ska helt enkelt betala.

Förutom att detta i mer klara ordalag säger att skogsägare ska bära en stor del av kostnaderna för klimatomställningen finns ett antal problem med resonemangen.

Skogsnäringen ska helt enkelt själva betala köpet av den mark man tvingas sälja.

Först och främst är kalkylen kring koldioxidinlagring mycket tveksam. Om skogsbruket plötsligt upphörde skulle visserligen en hel del koldioxid bindas i de växande träden. Men denna inlagring skulle stagnera och till sist upphöra om inte skogen brukades.

Som Tomas Lundmark. en annan professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, visat gör ett aktivt skogsbruk tvärtom mer nytta för klimatet eftersom avverkade träd exempelvis kan ersätta fossila byggmaterial som cement, samtidigt som nya växer fram och binder mer koldioxid. Restmaterial som grenar och löv används för att tillverka biobränslen som ersätter bensin och diesel.

Skogens roll i klimatarbetet handlar alltså inte bara om att lagra koldioxid, utan också om att ersätta fossila material och bränslen.

Att minska virkesuttaget med 17,5 procent, som rapporten förespråkar, är inte att ta hänsyn till helheten i miljöpolitiken.

En annan, än mer allvarlig invändning är – som företrädare för skogsägarrörelsen skriver på DN Debatt (14/9 2018) – rapportens förslag om en ”naturvårdsavgift”. En avgift på rundat virke som ska finansiera ersättningen för inlöst mark och som mer eller mindre innebär ”löntagarfonder för skogen”.

Skogsnäringen ska helt enkelt själva betala köpet av den mark man tvingas sälja.

Därmed finns ännu ett förslag som, i likhet med de senaste årens skogspolitik, undergräver både äganderätten och det frivilliga engagemanget för skogen.

Skydda lagom var ordet.

Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

ESO:

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2017/06/2018_4-Skydda-lagom.pdf

DN Debatt:

https://www.dn.se/debatt/miljomalet-i-skogen-kan-nas-utan-kostnad-for-samhallet/

https://www.dn.se/debatt/repliker/lat-inte-radikala-miljointressen-fa-myndighetsliknande-uppdrag/

Tomas Lundmark:

https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2018-03-07-tomas-lundmark-professor-slu-den-viktigaste-fragan-vilket-samhalle-vill-du-se-i-framtiden.html

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut
Jobb+ logo