Staten kan bevaka en.
Staten kan bevaka en. Foto: Erik Simander/TT

Centrum för rättvisa

Krönika. Men argumentet att den som har rent mjöl i påsen inte har något att oroa sig för håller inte. Få skulle frivilligt räcka över lösenorden till ens telefon och alla ens konton till en okänd person och låta den gå igenom allt.

För elva år sedan antogs FRA-lagen i riksdagen. Samtidigt anmäldes den till Europadomstolen för att den stå i strid mot Europakonventionen.

Centrum för rättvisa, en organisation som företräder individen gentemot staten, hade en enkel framställan: privatpersoners integritet skyddas inte av lagen. Staten kan snoka i folks kommunikation utan att de vet om det.

Ändå är det i praktiken vad FRA med dagens lagstiftning kan göra

De var inte ensamma i sin oro. Anders Eriksson, tidigare Säkerhetspolischef, menade att ”lagförslaget brister svårt vad det gäller rättssäkerheten” (DN, 13/6-08). Magnus Norell, terrorforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, menade att inga hot mot Sverige existerar som motiverar lagen (DN, 17/6-08). Efter mycket kritik skrevs lagen hastigt om för att stärka individskyddet.

Förra sommaren godtog Europadomstolen dock den uppdaterade lagen, med brasklappen att det fanns en rad punkter där förbättringar behövdes. Exempelvis kan den enskilde i Sverige inte kontrollera huruvida den blivit olagligt avlyssnad av staten.

Det fick centrum för rättvisa att överklaga till EU:s högsta juridiska instans, som för någon vecka sedan tog upp fallet. Det är första gången ett mål om massövervakning behandlas där.

FRA-lagen skrevs före de massavlyssningsskandaler som visselblåsaren Edward Snowden avslöjade, där amerikanska NSA på bred front avlyssnade allt ifrån vanliga européer till Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Den tillkom även före de terrorattacker som exempelvis drabbat Paris, Bryssel och Stockholm. Hotbilder och kommunikationsmönster ser i dag annorlunda ut. Det är därför bra att statens maktmedel granskas.

Men argumentet att den som har rent mjöl i påsen inte har något att oroa sig för håller inte. Få skulle frivilligt räcka över lösenorden till ens telefon och alla ens konton till en okänd person och låta den gå igenom allt. Ändå är det i praktiken vad FRA med dagens lagstiftning kan göra, utan att privatpersoner kan invända eller överklaga.

Lagstiftare ska hantera samhälleliga förändringar genom att anpassa lagar till de problem som finns. Men att låta medborgare betala med sitt privatliv är aldrig en godtagbar lösning.

Gustav Juntti

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut