En skidtunnel i Bräcke kommun riskerar att kosta skattebetalarna 70 miljoner, samtidigt som kommunen skär ner på äldreomsorgen.
En skidtunnel i Bräcke kommun riskerar att kosta skattebetalarna 70 miljoner, samtidigt som kommunen skär ner på äldreomsorgen. Foto: Sebastian Davidsson/SvD/TT

Bland chartrade plan och kommunala skidtunnlar

Krönika. Kanske behövs strukturella förändringar. Kristdemokraternas Jakob Forssmed har föreslagit en broms för kommunalskatten, för att motverka onödiga skattehöjningar och uppmuntra effektiviseringar. Så kallad benchmarking, att lära av de kommuner eller landsting som är bäst på ett visst område, är ännu alltför ovanligt.

En kommunal skidtunnel med havererad ekonomi.

Ett chartrat plan för politiker till Almedalsveckan.

Ett sjukhus som är 40 procent dyrare per vårdplats än Nya Karolinska Solna.

Man vet inte om man ska skratta eller gråta över Skattebetalarnas förenings omröstning om årets värsta slöseri med skattemedel.

I många fall handlar det, för all del, om små summor sett till kommunernas storlek. Men en kommunal fågelbur i närheten av det fågelintresserade kommunalrådet, eller en utomhussoffa för 12 miljoner kronor blir inte bättre ur principiell synvinkel bara för att kommunbudgeten är stor.

Och när det går snett i större projekt, då märks det snabbt. Den kommunala skidtunneln i Jämtlandskommunen Bräcke beräknas kosta skattebetalarna 70 miljoner kronor, samtidigt som man drar ner tio miljoner på skola och äldreomsorg. Skattebetalarna menar att Alliansen i Skåne höjer skatten med 50 öre delvis på grund av sjukhusbygget i Malmö.

Man vet inte om man ska skratta eller gråta över Skattebetalarnas förenings omröstning om årets värsta slöseri med skattemedel.

Att slöseri med skattemedel uppmärksammas är bra, eftersom det kan få politiker som får lust att ”sätta kommunen på kartan” att tänka till en gång extra. Men frågan är om det räcker. Det är inte första gången Skattebetalarnas förening håller sin omröstning, och slöserierna tycks inte bli färre eller mindre galna.

Kanske behövs strukturella förändringar. Kristdemokraternas Jakob Forssmed föreslog i början av året en broms för kommunalskatten, för att motverka onödiga skattehöjningar och uppmuntra effektiviseringar. Så kallad benchmarking, att lära av de kommuner eller landsting som är bäst på ett visst område, är ännu alltför ovanligt.

Dessutom borde granskningen av kommunernas verksamhet bli starkare. Det är egentligen en absurditet att kommunerna utser sina egna granskare i form av revisorer. En oberoende kommunrevision borde övervägas.

Inget av det innebär några formella hinder för att satsa på storslagna projekt utanför kärnverksamheten, vilket också är bra.

Det kommunala självstyret ska inte bakbindas av detaljregleringar om vad kommunerna ska göra.

Med det sagt måste det bli lättare att hålla kommunpolitiker ansvariga för slösaktiga eller dåligt genomförda projekt. Utöver en oberoende revision skulle skilda valdagar till kommuner och riksdag göra detta enklare, genom att låta lokala frågor få ta mer plats i en separat valrörelse.

Ansvarsutkrävande på valdagen är till sist det bästa sättet att motverka slöseri.

Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Skattebetalarna:

https://www.skattebetalarna.se/arets-varsta-sloseri-2018?fbclid=IwAR30uZ6X-b41ogmhymNkc-6D900u09ywUZNUO-PifZSFiOOkCBTCr6wBUpk

Jakob Forssmed:

https://kristdemokraterna.se/rapport-kommunalt-skattesloseri/

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut