Läsförståelsen sjunker och skolbiblioteken blir färre.
Läsförståelsen sjunker och skolbiblioteken blir färre. Foto: Christine Olsson/TT

Barn läser allt mindre, rädda skolbiblioteken

Krönika. Utvecklingen måste vändas. Visst är det i stor utsträckning föräldrarnas ansvar att etablera läsning som en självklar aktivitet i vardagen, men det är ändå skolan som har ett uppdrag att lära barnen att läsa och skriva. En engagerad bibliotekarie kan göra underverk för ett barns läsintresse.

Riskerar Sveriges skolbibliotek att förvandlas till bortglömda rum där böckerna står och samlar damm?

Inte riktigt. Men utvecklingen går åt fel håll.

En ny sammanställning från Kungliga Biblioteket visar att antalet bemannade skolbibliotek sjunker. 2017 hade 896 skolbibliotek i landet en bibliotekarie som åtminstone var anställd på deltid. Ett år senare var de 869. Samtidigt har de kommuner som inte har något skolbibliotek alls ökat, från 77 till 86.

Enligt KB:s rapport är orsaken ofta att kommunerna inte har råd, eller att de har svårt att rekrytera personal.

Föräldrar läser allt mer sällan för små barn, och ungdomar kan roa sig med mobiltelefoner och datorer.

Visst går det att lösa genom att använda det vanliga biblioteket som skolbibliotek. Men i 33 kommuner har eleverna varken tillgång till ett halvtidsbemannat skolbibliotek eller ett integrerat bibliotek, alltså ett vanligt folkbibliotek som också används av skolan.

Samtidigt läser barn och unga allt mindre. 1994 läste 76 procent av alla 9–14-åringar under en genomsnittlig dag. 2017 låg siffran på 60 procent, enligt Medieakademins undersökning. Och bland tonåringar och unga vuxna är det ännu färre som läser. Endast 36 procent bland unga mellan 15 och 24 läser varje dag.

Om utvecklingen fortsätter kan fenomenet ”bokslukaråldern” – perioden i nio-tioårsåldern när barn behärskar läsning fullt ut och upptäcker hur fantastiskt det är att sjunka ner i en spännande roman – vara ett minne blott.

Orsaken är konkurrensen från andra fritidsaktiviteter. I dag finns en uppsjö av aktiviteter på internet: barnfilmer och roliga spel är bara ett knapptryck bort. Föräldrar läser allt mer sällan för små barn, och ungdomar kan roa sig med mobiltelefoner och datorer.

Och visst är mycket av kommunikationen på sociala medier textbaserad. Men där handlar det om korta texter och meddelanden. Förmågan att läsa nyhetsartiklar och böcker kräver att man läser just längre texter. Likaså tar koncentrationsförmågan stryk när hjärnan vant sig vid snabba stimulanser.

Internationella kunskapsmätningar visar att Sverige är ett av de länder där ungas läsförmåga sjunker snabbast.

Utvecklingen måste vändas. Här spelar skolbiblioteken en stor roll.

Visst är det i stor utsträckning föräldrarnas ansvar att etablera läsning som en självklar aktivitet i vardagen, men det är ändå skolan som har ett uppdrag att lära barnen att läsa och skriva.

En engagerad bibliotekarie kan göra underverk för ett barns läsintresse. Sverige behöver fler bemannade skolbibliotek, inte färre.

Karin Pihl, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Kungliga Biblioteket

https://www.kb.se/om-oss/press.html#/pressreleases/kraftig-oekning-av-e-bokslaanen-men-svaart-att-bemanna-skolbiblioteken-2876793

Medieakademin

https://www.forlaggare.se/boklasningen-0

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut