De fyra storbankerna gjorde förra året en vinst på 112 miljarder tillsammans.
De fyra storbankerna gjorde förra året en vinst på 112 miljarder tillsammans. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Bankkunderna får betala Anderssons nya skatt

Krönika. Eftersom oviljan att byta bank är förhållandevis stor, konkurrensen inom banksektorn svag och behovet av banktjänster mer eller mindre konstant, är risken stor att en bankskatt nästan oavsett utformning kommer att betalas av kunderna genom höjda avgifter. Till slut blir det antagligen bolånekunderna som får köpa nya bajonetter.

Försvaret ska stärkas.

Bankerna ska betala.

Det var budskapet från finansminister Magdalena Andersson (S) efter en uppgörelse mellan regeringen och dess samarbetspartier.

Från 2022 ökas försvarsbudgeten med fem miljarder kronor om året.

När man betraktar bankernas resultaträkningar förstår man logiken. 2018 gjorde de fyra storbankerna 112 miljarder kronor i ren vinst. Det är en enorm siffra, både i absoluta tal och sett till omsättning eller antal anställda.

Kanske vore en sådan vinst rimlig om det inte var för att den till största del görs genom att bankerna riskerar andras pengar och tillgångar, snarare än sina egna.

Alla skatter har negativa effekter i någon del av ekonomin. Vad en ny bankskatt leder till beror på hur den är utformad. Det har finansministern hittills inte berättat.

Genom bland annat insättningsgarantin och förväntningen att staten kommer att rädda en bank på obestånd kan de ta större risker och göra högre vinster. Genom långivning kan bankerna skapa nya pengar och driva på en privat skuldsättning som utsätter ekonomin för stort för risker.

Därmed kan det verka som en enkel ekvation. Finansministern kan gott skumma av toppen på bankägarnas vinster.

Tyvärr är det inte riktigt så enkelt.

Alla skatter har negativa effekter i någon del av ekonomin. Vad en ny bankskatt leder till beror på hur den är utformad. Det har finansministern hittills inte berättat.

Men när hon 2017 var inne på samma spår var förslaget en extra arbetsgivaravgift på 15 procent för företag som arbetar med finansiella tjänster. Det skulle troligen innebära nedlagda och underbemannade lokalkontor, eller minskade telefontider.

Eftersom oviljan att byta bank är förhållandevis stor, konkurrensen inom banksektorn svag och behovet av banktjänster mer eller mindre konstant, är risken stor att en bankskatt nästan oavsett utformning kommer att betalas av kunderna genom höjda avgifter. Till slut blir det antagligen bolånekunderna som får köpa nya bajonetter.

Bankernas roll i ekonomin bör snarare hanteras genom fortsatt höjda kapitalkrav och åtgärder som stärker konkurrensen. Det ger inga direkta tillskott till statskassan, men en sundare ekonomi.

Det innebär att finansministern får finansiera den ökade försvarsbudgeten med andra medel. Kanske finns det en slant att hitta i regeringens satsning på ökad ledighet genom familjevecka och friår.

Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Finansminister Magdalena Andersson (S):

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/besked-om-forsvarsnotan-ges-i-dag

De fyra storbankernas vinster:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7149862

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut