Jag hävdar att det också finns en sund nationalism

I en krönika den 19 november är Lars Eriksson starkt kritisk mot nationalismen. Men jag vill nog hävda att det även finns en sund nationalism.

De olika problem som han nämner i sin krönika beror nog snarare på den politisk-ekonomiska fundamentalism som dominerat sedan senare delen av åttiotalet.

Nyliberalismen innebar ju laissez-faire idéernas återkomst.

Jag har arbetat med jord och skogsbruk sedan 1974,och då har man lärt sig att skilja på vänner och fiender i politiken.

Bondens fiender har alltid varit olika grupperingar som hävdat frihandelns och den internationella arbetsfördelningens principer.

”Vi svenskar är industrimän, vi ska inte ägna oss åt någonting så olönsamt som jordbruk,”sade Tage Erlander i ett tal.

Samma idéer fanns inom Folkpartiet och Moderaterna,särskilt inom dessa partiers ungdomsförbund bedrevs ibland en ren smutskastning av jordbruket. Men så sent som våren 2011 ansåg Fredrik Reinfeldt att ”jordbruket hör då- tiden till”.

Jordbrukets vänner fanns givetvis inom Bondeförbundet och det gamla Högerpartiet. Där fanns politiker som hade fantasi nog för att kunna se bortom marknadsekonomin.

I ett gulnat exemplar av Norran (15/6 1933) finns ett referat av ett radioföredrag hållet av riksdagsmannen Karl Magnusson i Skövde (H).

Han sade bland annat följande: ”Ät svenska livsmedel det gagnar både bönderna och nationen som helhet.”

Det är ett fint exempel på vad jag menar med sund nationalism.

Sverige hade länge en självförsörjningsgrad på 80 procent, nu ligger den väl under 50 procent.

Men hade de värsta frihandelsfundamentalisterna fått bestämma fritt, då hade vi nog inte haft någon nämnvärd livsmedelsproduktion kvar i landet.

Nej, Lars Eriksson, vi kan nog inte bara se oss som kosmopoliter och världsmedborgare.

Jörgen Brännström, Västra Vallen

Svar direkt

Lokalt, globalt samt allt däremellan är nivåer vi behöver förhålla oss till. I min krönika fördömer jag den aggressiva och exkluderande nationalismen, men jag menar inte att all nationalism är skadlig.

Det är bra att vi har sammanhang där vi känner gemenskap. Men när vi stänger in oss och hävdar att vårt sammanhang är mycket viktigare än hela mänsklighetens väl, då är vi ute på en farlig väg.

Att vi behöver lokala lantbrukare som producerar bra livsmedel är vi översens om, men för att vår vackra jord ska må bra behöver vi samarbeta globalt.

Lokalt och globalt är perspektiv som faktiskt inte står emot varandra, utan är helt beroende av varandra.

Lars Eriksson, reporter





Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut