Kartor: Skellefteå kommun samt från boken Skellefteå stads historia (1945).
Kartor: Skellefteå kommun samt från boken Skellefteå stads historia (1945).

Insändare: Nya busstrafiken – spindelnätet har blivit en spindel

Det finns ett fantastiskt ögonblick som många med intresse för historia har upplevt. Ögonblicket inträffar sällan, men uppstår när någon läser eller ser något historiskt som är högaktuellt idag. Detta hände mig härom veckan, när jag egentligen arbetade på en text om läroverkets historia i Skellefteå, men istället fann en karta över Skellefteås busslinjer 1939. Jag log lite för mig själv över det lustiga sammanträffandet och var sedan på väg att gå vidare, men något höll mig kvar.

Den senaste tidens diskussion om bussförändringarna i kommunen, vilken nått mig som exil-Skelleftebo gjorde att jag blev nyfiken på hur den 80 år gamla kartan såg ut i jämförelse med den idag. Jag placerade därför den handritade kartan, upprättad av stadsingenjörskontoret 1939, bredvid den digitala kartan från i år.

Det första som slog mig var hur spindelnätet av busslinjer från 1939 förvandlats till bara en spindel med cirka åtta armar/huvudstråk ut från tätorten. Något som är helt i linje med det nya kollektivtrafiksystemet som ger ”ett utökat turutbud till de starka stråken”. Undra hur bra dessa starka stråk rimmar med en levande landsbygd

Visst föreligger det skillnader som kan användas till försvar av den nya kartan, till exempel att den inte har lika många ortsnamn utskrivna. Kartan från 1939 inkluderar också orter utanför kommunen där bussar även idag stannar. Oavsett detta så får dagens karta svårt att mäta sig med de 45 busslinjer och 14 tåglinjer som fanns under tidigt 1940-tal. Självklart har samhället förändrats under dessa åttio år, där till exempel en centralisering av arbetstillfällen och bilismens framväxt förändrat mycket.

Viktigt för hela bussdebatten är att komma ihåg Skellefteås särställning i jämförelse med andra arealmässigt stora kommuner i norra Sverige, dels genom att befolkningstätheten överstiger tio personer per kvadratkilometer, dels att fler människor bor i den omgivande kommunen än i staden. Ett moment 22 uppstår lätt när ekonomin ska tas i beaktande och busskarta med turlistor ska ritas upp. Jag är inte avundsjuk på den som håller i pennan, men ett tips kan dock vara att snegla på kartan från 1939 och komma ihåg att kommunen sträcker sig långt bortom Skellefteå älvdal.

Emil Marklund, Umeå

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut