Foto: Therese Jahnson/SvD/TT

Vilka partier satsar på sjukvård och medicinsk forskning

Debatt. Medicinsk forskning och utveckling är en förutsättning för en vård av hög kvalitet och krävs för att minska ohälsan och bromsa de ökande vårdkostnaderna. Trots detta är utvecklingsverksamheten inom vården mycket begränsad jämfört med andra branscher.

84 procent av Sveriges befolkning är oroliga för att de själva, eller någon nära anhörig, ska drabbas av en sjukdom som inte går att bota.

Det framgår av en ny Sifo-undersökning beställd av stiftelsen Forska Sverige.

Denna oro är sannolikt förklaringen till att vårdfrågan seglat upp som valets viktigaste.

De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och uppgick 2016 till 402 miljarder kronor. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar, som främst drabbar äldre. Och antalet som är 80 år eller äldre förväntas vara dubbelt så många om bara 23 år.

Vården i Sverige står inför en rad konkreta utmaningar, till exempel:

- Hälso- och sjukvården är inte jämlik

Vården skiljer sig åt mellan olika landsting och det behövs enligt en statlig utredning strukturella förändringar för att förbättra situationen. Den nya Sifo-undersökningen visar att bara varannan person tror att vi har en jämlik vård i Sverige. För att öka jämlikheten och kvaliteten krävs större utrymme för forskning och utveckling i vården.

- Alltför många vårdskador

Varje år drabbas 110 000 personer av skador som uppstår inom vården. Det innebär onödigt lidande och kostar samhället nio miljarder kronor i ökad vårdtid. För att minska antalet vårdskador krävs en nationell kraftsamling för att digitalisera vårddata. Detta skulle också minska den administrativa bördan i vården.

- Otillräckligt utnyttjande av medicinska framsteg

Det tar för lång tid att introducera, använda och utvärdera nya behandlingar inom vården, och vi är inte tillräckligt bra på att utnyttja medicinska framsteg. Detta orsakar många dödsfall som hade kunnat undvikas. För att dra nytta av kunskapsframstegen inom medicin, och därmed förbättra vården, krävs en rad strukturella åtgärder.

Medicinsk forskning och utveckling är en förutsättning för en vård av hög kvalitet och krävs för att minska ohälsan och bromsa de ökande vårdkostnaderna. Trots detta är utvecklingsverksamheten inom vården mycket begränsad jämfört med andra branscher.

Endast sju av Sveriges 21 landsting investerade över två procent i forskning och utveckling av landstingets totala sjuk- och hälsovårdskostnader 2016.

Västerbotten låg på 4,19 procent.

Sifo-undersökningen visar att 84 procent av befolkningen tycker det är viktigt att deras eget landsting ökar investeringarna i medicinsk forskning och utveckling för att förbättra vården. Vi undrar: Kommer partierna i Västerbotten att se över och ytterligare öka den andel av budgeten som går till forskning och utveckling i vården?

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige

Katrine Riklund, prorektor Umeå universitet

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung

Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet

Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer

Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige

  1. Många nya namn i Malås nämnder

  2. Klart med delat styre i Malå

  3. Vänsterpartiet påverkar statistiken

  4. Historiskt – Skellefteborna röstade fram kvinnorna

  5. Valmyndigheten råkade förkorta mandatperioden

  6. Ska ta fram gemensam budget

  7. Oppositionen kritisk till fördelning av poster

  8. Två ordförandeposter till Vänsterpartiet

  9. Rött samarbete i Norsjö de kommande fyra åren

  10. Otrohet och nya värderingar missgynnar S i norr

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut
Aktuell artikel (1 av 1)
Vilka partier satsar på sjukvård och medicinsk forskning