Foto: Terje Bendiksby/NTB scanpix/TT

Varför lyssnar ni bara på Skellefteå Kraft?

Debatt. Jag och många med mig är besvikna över att den obefintliga diskussionen kring Hednäs kraftstations vara eller inte vara endast handlar om Skellefteå Kraft kan tjäna några extra kronor. Ingen annan organisation eller förvaltning inom kommunen räknas. Allt som räknas är vad Skellefteå Kraft tycker och tänker.

Jag och många med mig är besvikna.

Besvikna över att den obefintliga diskussionen kring Hednäs kraftstations vara eller inte vara endast handlar om Skellefteå Kraft kan tjäna några extra kronor.

Ingen annan organisation eller förvaltning inom kommunen räknas. Allt som räknas är vad Skellefteå Kraft tycker och tänker.

Vad betyder alla fina ord om ekologisk och social hållbarhet när Skellefteå Kraft säger att de till slut nog ska få ordning på fiskvägarna.

Att det snart är 25 år sedan de första insatserna gjordes hör liksom inte hit.

Andra tar till brösttoner och säger att vi minsann behöver Hednäs kraftstation nu när Northvolt kommer. Men det är verkligen att överdriva Hednäs kapacitet och betydelse. Kraftstationen producerar – enligt de dokument som undertecknad haft tillgång till – 0,009 TWh. Det motsvarar (förlåt uttrycket) en fis i rymden med tanke på att Northvolt säger sig behöva 2 TWh.

För att göra en annan liknelse: 9 GWh, som det sägs går att krama ur Hednäs, är i paritet med vad en modern vindkraftsnurra producerar.

Om man då tänker på det enorma mervärde som en fritt rinnande laxälv innebär för Skellefteå – för fisketurismen, för ekologin, för alla andra kommuner nordväst om Hednäs kraftstation, för Skellefteå Krafts varumärke och inte minst för Sveriges laxstam – borde svaret vara givet.

Men det är det inte. För en överlägsen majoritet av kommunens ledande företrädare ser enbart till Skellefteå Krafts mål och inställning.

Flera kommunala och statliga förvaltningar delar mina åsikter. Dessvärre är dessa betydligt mindre värda än Skellefteå Krafts dito.

Ett annat argument som de som vill bevara kraftstationen ofta tar till är att det skulle bli för dyrt att återställa Åbyälven till en fritt rinnande älv.

Det är heller inte sant. Alla kostnader som skulle uppstå vid en återställning av älven, inklusive ersättning för produktionsbortfall, står Vattenkraftverkens miljöfond för tillsammans med Bra Miljöval-fonden och Stiftelsen för Östersjölaxen. För övrigt är Skellefteå Kraft med och avsätter pengar till Vattenkraftverkens miljöfond.

Alltså, ingen kostnad för vare sig kommunen eller kraftbolaget. Och inte nog med det. Dessutom erhåller Skellefteå Kraft ersättning för framtida produktionsintäkter som Hednäs förväntas ge. Det talas om ersättning för 30–50 års produktionsbortfall. Men inte ens detta är ett argument som biter på Skellefteås ledande förtroendevalda.

Att Skellefteå Kraft gjort en adekvat bedömning, utifrån deras måttstockar och agenda, är rimligt. Dock förväntar man sig att Skellefteå kommun, som ägare, borde titta på helheten; väga in andras åsikter, se vad som är sammantaget blir bäst för kommunen. Men så verkar inte vara fallet.

Flera kommunala och statliga förvaltningar delar mina åsikter. Dessvärre är dessa betydligt mindre värda än Skellefteå Krafts dito.

Skellefteås ledande förtroendevalda skulle också kunna göra en omvärldsbevakning, ett populärt verktyg inom kommunal förvaltning.

De hade då upptäckt att på andra platser runt om i vårt avlånga land så genomför kommuner utrivningar av vattenkraftshinder. Antingen i samarbete med elproducenter, eller genom att köpa upp mindre vattenkraftverk som ligger i deras geografiska område. De avvecklas sedan för att återskapa livskraftiga miljöer för lax och andra arter.

Det är således inga extrema tankar och åsikter som undertecknad för fram. De ligger helt i linje med vad som gäller för EU:s vattendirektiv. Inte minst The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), där Sverige är medlem. IPBES är en mellanstatlig organisation som vill främja bättre samspel mellan forskning och förvaltning.

IPBES släppte för en tid sedan en skrämmande rapport om degraderingen av biologisk mångfald. Året före släpptes en annan rapport om statusen för biologisk mångfald i Europa och i Asien. I den framgick det med all önskvärd tydlighet att vår användning av mark och vatten är ohållbar.

De sprider även information om behovet av ekosystemtjänster, något som även Skellefteå kommun har anammat – dock inte när det gäller Hednäs kraftstation.

Det som flera kommuner i Sverige nu gör är en del av en global trend av dammutrivningar. I Europa manifesterat av nätverket Dam Removal Europe, där forskare, vetenskapsmän och en rad namnkunniga organisationer arbetar tillsammans. Allt för den biologiska mångfaldens skull.

Slutligen: Åbyälven och Hednäs kraftstation ligger inom ett Natura 2000-område. Ett område där det i dag hade varit omöjligt att få tillstånd att bygga ett småskaligt vattenkraftverk. Men där redan färdiga anläggningar givits dispens med ett medskick om att tillgodose vissa minimikrav.

Jag och många med mig anser att det är dags att ersätta dessa minimikrav med vad som är bäst för naturen, ekologin, turismen och våra grannkommuner Piteå, Arvidsjaur och Arjeplog.

Och inte minst för Östersjölaxen.

Joakim Wallström (V), ordförande i fritidsnämnden, Skellefteå kommun

Fotnot: På tisdag (24/9 2019) ska kommunfullmäktige i Skellefteå debattera och ta ställning till Joakim Wallströms motion om att riva och återställa Hednäs kraftstation.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut