Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Statens asylpolitik hotar nyanländas etablering

Debatt. Att regioner i norr är duktiga på mottagande är ingen slump. Det finns ett stort behov av inflyttning av arbetsföra personer till dessa kommuner. I Östersunds kommun har 65 procent av nyanlända arbete inom 90 dagar efter etableringsperioden på cirka två år. Det är 20 procentenheter bättre än det nationella genomsnittet.

Migrationsverket bör i fortsättningen ta hänsyn till regional utveckling och integrationsresultat när asylsökande fördelas över landet.

I dag agerar myndigheten inte i landets intresse. Verkets beslut att stänga kontor i norr kommer att få negativa konsekvenser för både integration och jobbtillväxt i hela Sverige.

Arbetsförmedlingens statistik över andelen nyanlända som fått jobb 90 dagar efter etableringen visar att norra Sverige har lyckas mycket bra. Regionerna Jämtland/Härjedalen och Norrbotten ligger tvåa och trea. I ljuset av detta blir Migrationsverkets beslut att stänga sina kontor i Östersund och Kiruna obegripligt.

Att regioner i norr är duktiga på mottagande är ingen slump. Befolkningen välkomnar i stor utsträckning nyanlända.

Det finns bland annat ett stort behov av inflyttning av arbetsföra personer till dessa kommuner.

I Östersunds kommun har 65 procent av nyanlända arbete inom 90 dagar efter etableringsperioden på cirka två år. Det är 20 procentenheter bättre än det nationella genomsnittet.

I Strömsunds kommun är motsvarande siffra 55 procent.

I dessa kommuner finns en god samverkan mellan offentlig, publik och ideell sektor som visat sig vara ett vinnande koncept när det handlar om att bygga livskraftiga individer som vill och kan bidra till samhället.

Civilsamhället har tagit ett stort ansvar för att välkomna asylsökande och nyanlända i norr. Idrottsrörelsen har haft låga trösklar in till sina föreningar, där många fått vänner och kontaktnät. Andra idéburna organisationer som Röda korset, Hej främling, Svenska kyrkan och Rädda barnen har alla på olika sätt bidragit till ett värdigt mottagande som lett till bättre psykisk och fysisk hälsa.

I mars skickade Migrationsverket Region Nord ut ett förklarande brev. Där framgår bland annat att Migrationsverket gör en barnkonsekvensanalys: ”Vi förstår att det är påfrestande att behöva flytta och beklagar särskilt att barn kan behöva byta skola”.

Resten av brevet innehåller beskrivningar av kostnadseffektivitet och god hushållning av resurser.

Vår bedömning är att Migrationsverket varken har förstått vad barnperspektiv innebär eller vad som är kostnadseffektivt.

När Migrationsverket stänger ett kontor i ett upptagningsområde innebär det i praktiken att området inte längre kan ha asylsökande boende där. Runt 600 personer, som tidigare flyttats runt ett flertal gånger, och i många fall hittat ett trivsamt och fungerande liv i Jämtland, dras återigen upp från sina liv med två veckors varsel för att flytta till annan ort.

Detsamma händer i Kiruna där människor ute i byarna och i staden tvingas lämna den plats och de människor de lärt känna.

I en land där storstädernas andel av arbetsföra medborgare växer dräneras landsbygden på arbetskraft.

För ett glesbefolkat område är varje asylsökande en möjlighet. Ett ambitiöst samverkansarbete sätts igång för att hitta bostäder och jobb.

I regionen Jämtland/Härjedalen saknas 10 000 personer som arbetskraft i en rad branscher inom de närmaste åren. Den bristande tillgången på arbetskraft är en ödesfråga för de flesta kommuner i norr. Det behövs mängder med folk inom exempelvis vården, omsorgen, skolan, industrin, skogen, energibranschen och turistnäringen.

Ett exempel på hur statens agerande slår mot hela landet är energiöverenskommelsen.

Nu börjar 30 miljarder kronor investeras i vindkraft i norra Sverige. När tillgången på lokal arbetskraft är begränsad börjar olika branscher att indirekt konkurrera om arbetskraften.

Vissa ungdomar väljer att bli skogsmaskinförare i stället för vindkrafttekniker, eller tvärtom. I dag är tillgången på lokalt bosatta vindkrafttekniker så akut att hela energiöverenskommelsen äventyras. Där befolkningen inte räcker till är de asylsökande ett välkommet tillskott och därför bör asylpolitiken prövas mot behovet av arbetskraft och integrationsresultat.

De norra regionerna försörjer resten av landet med energi, träråvaror och naturturism, men har också den i genomsnitt äldsta befolkningen.

Våra regioner är därmed beroende av fler människor i arbetsför ålder som vill bo och arbeta utanför storstadsområdena. Därför har bland annat Östersunds kommun satt en miniminivå i stället för en maxnivå för hur många flyktingar man tar emot. Samtidigt gör vissa kommuner i södra och mellersta Sverige allt de kan för att slippa ta emot flyktingar.

Det är sedan länge välkänt att asylsökande och andra nyanlända i större utsträckning än andra bosätter sig i Sveriges storstadsområden. Statens agerande ser ut att förstärka den trenden.

Det talas ofta om vikten av ett bra mottagande. För fem år sedan kom Ahmed till Krokoms kommun från Sudan. Efter att ha fått prova jobbet som jordbrukare, hos en lokal bonde, valde han att utbilda sig till skogsmaskinförare. Nu bor och arbetar han i Krokom.

Exemplet är ett bland många. Vi har syrier i bilverkstäder och ensamkommande från Afghanistan inom äldrevården.

Kontaktnäten fungerar och levererar. Det skulle kunna bli fler lärare, sjuksköterskor, läkare, ingenjörer, skogsmaskinförare och vindkrafttekniker.

Men i Migrationsverkets nya strategi ”Asyl 360” kommer mottagandet framförallt att ske i storstäderna. Inga asylsökande kommer att slussas ut till områden där Migrationsverket saknar kontor.

Ambitionen är att runt hälften av de asylansökande ska få svar på sina ärenden inom 30 dagar. Men en stor grupp kommer att få vänta längre.

Migrationsvågen 2015 har visat att ju längre en asylsökande rotar sig på ett ställe, desto besvärligare blir det att flytta. Det vet framförallt de 600 som nu tvingas lämna Jämtland/och Norrbotten.

I ett slag riskerar allt arbete att raseras. Viktiga arenor för samverkan och utveckling av mottagandet försvinner och värdefull erfarenhet läggs i träda.

Inget samråd har skett med lokala politiker eller tjänstemän vid kommun och region innan Migrationsverket beslutat stänga kontoren i Östersund och Kiruna. Det beslutet måste omprövas.

Emma Arnesson, verksamhetschef Hej främling

Staffan Nilsson, ordförande Hela Sverige ska leva

Kristina Persson, styrelseledamot Global utmaning

Jan Bergström, ordförande Jämtland/Härjedalens idrottsförbund

Peter Vomacka, verksamhetsledare Samling näringsliv

Gunnar Selberg (C), kommunalråd Kiruna

Jeanette Wäppling (V), kommunalråd Gällivare

Bosse Svensson (C), kommunalråd Östersund

Malin Bergman (C), kommunalråd Krokom

Mikael Westin (C), kommunalråd Ragunda

Susanne Hansson (S), kommunalråd Strömsund

Daniel Danielsson (C), kommunalråd Åre

Jörgen Persson (S), kommunalråd Bräcke

Therese Kärngard (S), kommunalråd Berg

Anders Häggkvist (C), kommunalråd Härjedalen

Lars Erik Olofsson (KD), regionråd Jämtland/Härjedalen

Kajsa Eklund, ordförande Rädda barnen Jämtland/Härjedalen

Hanna Brande, kyrkoherde Svenska kyrkan Östersund

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut