Foto: Hasse Holmberg/TT

Rekord för klimat i media, men politikens ansvar tappas bort

Debatt. I genomsnitt publicerade svenska medier förra året över 230 artiklar om klimatet varje dag. Det är det högsta antalet någonsin. Rapporteringen nådde sin höjdpunkt under augusti och september när de svenska skogarna brann i hettan och riksdagsvalkampanjen var i full gång.

Under 2018 publicerades 2 911 artiklar om klimatet i Västerbottens medier. Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2017.

Den ökade uppmärksamheten kring vår tids största ödesfråga är både positiv och helt nödvändig. Men risken är att politikens ansvar tappas bort.

I genomsnitt publicerade svenska medier förra året över 230 artiklar om klimatet varje dag. Det visar Vi-skogens och Retrievers rapport ”Varmare klimat – iskall nyhet”. Det är det högsta antalet någonsin. Rapporteringen nådde sin höjdpunkt under augusti och september när de svenska skogarna brann i hettan och riksdagsvalkampanjen var i full gång.

Och det är individens ansvar som ligger i fokus.

Ett exempel är årets medieraket, begreppet ”flygskam”. Från att i princip inte setts alls nämns ”flygskam” cirka tio gånger i månaden januari till november, för att i december öka till 350 artiklar.

Begreppet ”klimatångest” mer än femdubblas på ett år, och toppar i augusti i samband med sommarens värmebölja, inför valet samt inför årsskiftet med rubriker som ”Döva din klimatångest”. En tredje snabb ökning gäller artiklar där ”klimatkompensation” omskrivs. 1 700 artiklar 2018 innebär en fördubbling jämfört med föregående år.

Den gemensamma nämnaren för de uttryck som ökat kraftigt är var och ens individuella ansvar. Detta trots att 2018 var ett valår, när politiken naturligt står i centrum, att FN:s klimatpanel IPCC släppte sin stora rapport om den globala uppvärmningen och att FN:s klimatförhandlingar COP24 av många beskrevs som det viktigaste sedan Parisavtalets tillkomst.

Trenden är att klimatfrågan förflyttas till den enskildes misslyckanden.

Inför både riksdagsvalet och EU-valet angav väljarna klimatfrågan som en av de tre viktigaste. Den starka fokuseringen på vad man själv kan åstadkomma kan ses som en frustration över att politiken inte levt upp till förväntningarna. De ambitiösa och vällovliga klimatmålen, som sju av riksdagens åtta partier står bakom, upplevs inte åtföljas av konkret politik.

Bilden förstärks av att förra årets raket bland dem som synts mest i media i klimatfrågan är Greta Thunberg som i sitt budskap starkt ifrågasätter vad politiken hittills har levererat. Under de fem år vi gjort sammanställningen av klimat i media har ingen någonsin ökat sin synlighet så mycket, så snabbt.

Sammanställningen av hur klimatet synts i media 2018 är ett budskap till våra ledande politiker – oavsett partifärg.

Svenskarna vill vara en del av klimatlösningen, men kommer inte tillräckligt långt på individplan. Nu måste alla partier som står bakom klimatmålen också visa att de har politik och avsätter medlen för att uppfylla den. Inte minst inom EU-samarbetet och de globala klimatsatsningarna.

Skam, ångest och individens byte av färdmedel får inte i fortsättningen dominera klimatsamtalet som det gjorde 2018.

Maria Schultz, verksamhetschef Vi-skogen

Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut