Foto: Stina Stjernkvist/TT

Politiker, upp till bevis om migränvården

Debatt. Rätt behandling kan vara skillnaden mellan självförsörjning och permanent utanförskap. Migränpatienter är dessvärre underprioriterade, underdiagnostiserade och underbehandlade.

Nyligen röstade drygt 180 000 västerbottningar i landstingsvalet.

Många med förhoppningen om att ha valt ett parti eller en politiker som vill ändra på den oacceptabla situation som huvudvärksdrabbade befinner sig i.

Under valrörelsen uttryckte en rad landstingspolitiker att de vill förbättra huvudvärksvården. Nu är det dags för dem att gå från ord till handling.

Huvudvärksförbundet frågade innan valet landstingspolitikerna vad de vill göra så att personer med kronisk migrän, och andra former av svår huvudvärk, får tillgång till adekvat specialistvård.

Två av tre av alla svarande partier vill satsa på utbildning i primärvården. Hälften vill införa ett regionalt vårdprogram.

Miljöpartiet kan dessutom tänka sig att inrätta en specialiserad huvudvärksenhet centralt i landstinget för utredning och behandling av patienter med svår migrän och huvudvärk.

Mer än 1,4 miljoner svenskar, och cirka 29 000 västerbottningar, lider av migrän i olika form och svårighetsgrad. Många av dem är helt beroende av specialistvård.

Men enligt en registeranalys som gjorts på uppdrag av Huvudvärksförbundet är behandlingsgraden för kronisk migrän mycket låg i hela landet. I Västerbottens läns landsting är det endast 2,74 procent av patienterna som får godkänd injektionsbehandling mot tillståndet.

Rätt behandling kan vara skillnaden mellan självförsörjning och permanent utanförskap. Migränpatienter är dessvärre underprioriterade, underdiagnostiserade och underbehandlade.

Sjukvårdspolitikerna i Västerbotten har uttryckt en vilja att rusta upp huvudvärksvården.

Det är nu dags att gå från ord till handling.

Svik inte 29 000 västerbottningar och deras anhöriga.

Anna Karin Wallberg, ordförande i Huvudvärksförbundet

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut