Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB scanpix/TT

Låt de som flyger mycket betala mycket

Debatt. Inför en stigande avgift på flygbiljetter. Denna intäkt ska delas ut till medborgarna. De som flyger mycket får betala, de som inte gör det får ersättning.

Räknar man in höghöjdseffekten står flyget för nästan fem procent av de globala klimatutsläppen. Och de ökar i snabb takt.

I Sverige svarar flyget för 15 procent av de totala utsläppen om man räknar in de tankningar som måste göras utomlands. Flygets utsläpp motsvarar då biltrafikens.

2001 togs frågan om hur flygets klimatpåverkan skulle kunna regleras upp för första gången. Resultatet blev CORSIA, ett marknadsbaserat styrmedel som ska reglera det internationella flygets koldioxidutsläpp. CORSIA antogs slutgiltigt i juni 2018 och börjar gälla från den 1 januari 2021.

CORSIA:s målsättning är att flyget ska ha en koldioxidneutral tillväxt från 2020 års nivå och att koldioxidutsläppen ska halveras till 2050.

CORSIA innebär att flygbolagen efter 2021 frivilligt kan klimatkompensera sina utsläpp genom klimatåtgärder, till exempel trädplantering.

Mitt under förhandlingarna, som leds av FN:s civila luftfartsorganisation ICAO, växte kritiken inom många miljöorganisationer. De var oroade över att regelverket inte blir tillräckligt långtgående och transparent. När ICAO avslutade mötet i Montreal i höstas blev det ingen skärpning. Några länder, däribland Kina, Indien och Ryssland, tvekar att gå med i CORSIA.

Mötet röstade för en resolution om att andra styrmedel för flyget inte ska få finnas parallellt med FN-avtalet.

Exempelvis EU:s utsläppshandel där flygbolagen föreslås betala för varje ton koldioxid de släpper ut.

Klimatsvaret CCL Sverige verkar för införandet av en stigande avgift på flygbiljetter. Denna intäkt ska delas ut till medborgarna. De som flyger mycket får betala, de som inte gör det får ersättning.

Ann Helleday, Klimatsvaret CCL Sverige

Anmäl till Mediaombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut