Foto: Martina Holmberg/TT

Inga förlorare, bara ett mer jämlikt samhälle

Debatt. Mycket mer kan göras. Men för den som liksom vi tror på ett solidariskt, jämlikt och rättvist samhälle är förslaget om förändringar i den kommunala kostnadsutjämningen ett steg i rätt riktning.

Ledande moderater från Västerbotten har kritiserat förslaget till förändringar i kostnadsutjämningssystemet.

Nu senast var det riksdagsledamoten Elisabeth Björnsdotter Rahm och regionrådet Nicklas Sandström som vände sig mot förslaget och hävdade att Västerbotten skulle bli förlorare.

Det inte är sant.

Inför den förra förändringen, som genomfördes 2011 av alliansregeringen med Moderaterna i spetsen, sammanfattade de dåvarande utredarna förslaget så här: ”Den största negativa förändringen för kommuner och landsting sammantaget sker i Västerbottens län, vilket främst beror på den förändrade hälso- och sjukvårdsmodellen och att de nuvarande strukturbidragen till kommuner och landsting reduceras.” (SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar)

Tvärtemot vad Moderaterna påstår så finns det beräkningar och simuleringar på hur förslaget kommer att slå mot kommuner och regioner. Och utredningen är tydlig med konsekvenserna.

Umeå och Skellefteå kommer att få betala mer i det nya förslaget. Övriga kommuner kommer att få ut mer.

Stockholmsregionen är, när summan av kommunal och regional utjämning läggs samman, i dag mottagare i systemet med 1 085 kronor/invånare. Om utredningens förslag går igenom är de fortfarande mottagare, men bara med 315 kronor/invånare.

Västerbotten kommer fortfarande betala in till systemet, i simuleringarna 1 064 kronor/invånare. Det är betydligt mindre än dagens 1 911 kronor/invånare.

I kostnadsutjämningssystemet från 2011 gynnas storstadsregionerna. Ersättning för skillnader i geografiska förutsättningar och befolkning tonades ner och minskades. I stället infördes utjämningsbidrag för expansiva kommuner, som Stockholm med omnejd. I Norrland gynnades Umeå och Luleå.

Vinnare var städer och kommuner med ofta goda skatteintäkter, god arbetsmarknad, goda näringslivsförutsättningar och en ung befolkning.

Umeå och Skellefteå kommer att få betala mer i det nya förslaget till kommunal skatteutjämning. Övriga kommuner kommer att få ut mer. Hela regionen kommer bli lite jämlikare och lite rundare.

Det är inte överraskande med tanke på att ett av målen med utredningen ”Lite mer lika SOU 2018:74” är att minska skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och regioner.

I förslaget får kommuner med tillväxtkostnader och minskande befolkning stöd. Det införs socioekonomiska variabler för skola, och de socioekonomiska variablerna för omsorg och vård ses över.

Förslaget underblåser inte, som moderater påstår, konflikten mellan stad och land. Det gör däremot den politik som förts sedan tidigt 1990-tal. En politik som drivits och förstärkts under regeringarna Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt, och som socialdemokratin inte lyckats bryta med.

Mycket mer kan göras. Men för den som liksom vi tror på ett solidariskt, jämlikt och rättvist samhälle är förslaget om förändringar i den kommunala kostnadsutjämningen ett steg i rätt riktning.

LiseLotte Olsson (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, Region Västerbotten

Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande Malå

Kjell Öjeryd (V), kommunstyrelsens ordförande Sorsele

Ulrika Edman, gruppledare för Vänsterpartiet i Umeå

Agneta Hansson (V), kommunstyrelsens andre vice ordförande Skellefteå

Ylva Hedquist Hedlund (V), andre vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden Region Västerbotten

Jonas Karlberg (V), ordförande i utskottet för primärvård och tandvård Region Västerbotten

Daniel Johansson (V), ordförande Vänsterpartiet Västerbotten

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut