Lunds studenter demonstrerar för allmän rösträtt.
Lunds studenter demonstrerar för allmän rösträtt. Foto: Pressens Bild/TT

Från överklassnöje till rättighet för alla

Debatt. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi är många, både män och kvinnor, som är stolta över det, som kämpar för att bevara och utveckla det. För trots att vi kommit långt, har vi långt kvar.

Den 17 december 1918 togs ett historiskt beslut.

Sverige införde kvinnlig rösträtt.

I slutet av 1800-talet hade bara män med stor inkomst eller förmögenhet rösträtt. De flesta i Sverige hade det alltså inte, det var ett borgerligt privilegium.

Utgångspunkten var tydlig: rösträtt var bara till för dem som hade förtjänat det.

Men kraven på allmän rösträtt växte sig allt starkare. I nästan 30 år pågick kampen, högern sa envist nej.

Skulle kvinnor få rösta? Nej, där drog de gränsen. Kvinnor var för känslosamma, hade för outvecklade hjärnor.

Skulle kvinnor få rösta? Nej, där drog de gränsen. Kvinnor var för känslosamma, hade för outvecklade hjärnor.

Kampen för kvinnors rösträtt blev alltmer intensiv och 1918 stod Sverige på gränsen till storstrejk, revolution och republik.

Klassklyftorna var enorma, många kämpade för rätten att leva och för mat för dagen.

De här åren bildades många S-kvinnoklubbar runt om i landet, många är aktiva än i dag. De slogs för kvinnors rätt att rösta, rätt till egen inkomst, frihet och makt över sina liv. För S-kvinnor då som nu var klassmedveten feminism utgångspunkten, både jämställdhet och jämlikhet. De drev intensivt kampen även internt i partiet.

1917 förlorade högern andrakammarriksdagen, en ny majoritet med Socialdemokraterna och Liberalerna lade tillsammans fram förslaget om allmän rösträtt.

Högern kämpade emot och röstade nej, men efter hot om revolution och storstrejk fick de till slut ge sig. Den 17 december 1918 kom beskedet som förändrade Sveriges historia.

I valet 1921 fick kvinnor i Sverige rösta för första gången.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi är många, både män och kvinnor, som är stolta över det, som kämpar för att bevara och utveckla det.

För trots att vi kommit långt, har vi långt kvar.

S-kvinnor är del av Socialdemokraterna, makten och besluten, på alla nivåer. I över 100 år har vi kämpat för både kvinnors och mäns rätt att äga och välja sitt eget liv, för att stoppa exploatering, våld och övergrepp och bryta strukturellt förtryck i alla former.

Vi fortsätter ta den feministiska kampen så länge det behövs.

Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnor

Susanne Dufvenberg, distriktsordförande S-kvinnor i Västerbotten

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut