Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Finns det några modiga politiker här?

Debatt. Vårdförbundet söker efter modiga politiker som vågar prioritera vårdens nyckelgrupper så att vi kan korta vårdköerna och långsiktigt säkra vårdens kvalitet. Ta lärdom av Norge, som från och med juli i år garanterar sjuksköterskor med tio år eller mer i yrket, minst 500 000 kronor i årslön.

De flesta av oss är tillbaka på jobbet efter en välbehövlig semester.

För vården är sommaren dock ingen dans på rosor. Enligt de rapporter som Vårdförbundet fått från sina medlemmar och via media har läget i vården sommaren 2019 varit under all kritik.

Eftersom problemen är återkommande måste vi ställa frågan till ansvariga politiker och tjänstemän: Hur tänker ni?

Folk slutar inte att bli sjuka och föda barn bara för att det är sommar. Tvärtom föds det exempelvis fler barn under sommarmånaderna. I Region Västerbotten har Vårdförbundets medlemmar vittnat om hur de måste arbeta dubbla och trippla pass för att möta behovet av vård i länet. Detta eftersom bemanningen inte motsvarar de behov som finns.

Bristen på barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, framför allt specialistsjuksköterskor, är vårdens största problem. Ett faktum som varje ansvarig politiker och chef borde fokusera på om man vill korta köerna och höja kvaliteten.

I stället möts vi av hårresande exempel på en personalpolitik som driver medarbetaren till bristningsgränsen eller riskerar patientsäkerheten.

Regionens politiker och chefer bränner ljuset i båda ändar med en sådan personalpolitik.

Vårdförbundets medlemmar har verkligen ställt upp denna sommar, med risk för sin egen hälsa. Några har inte hunnit äta, andra har beordrats jobba dubbla, ibland dygnslånga pass.

Regionens politiker och chefer bränner ljuset i båda ändar med en sådan personalpolitik. I förlängningen riskeras både vårdens kvalitet och säkerhet om fler personer med nyckelkompetens slutar eller blir sjukskrivna. Arbetsförhållanden som knappast kommer att locka alla de nya medarbetare som vården behöver framöver. Denna onda spiral måste brytas, och den måste brytas nu.

Ledande forskning visar att man har högre dödlighet på avdelningar där det inte finns tillräckligt med sjuksköterskor. Hög kompetens inom det akademiska ämnet omvårdnad krävs för att den nära patientvården ska hålla hög standard och vara säker. Men då krävs det också arbetsgivare som förmår att både behålla erfarna nyckelkompetenser och locka nya.

Att ersätta en yrkesgrupp med en annan är inte patientsäkert.

Vårdförbundet söker efter modiga politiker som vågar prioritera vårdens nyckelgrupper så att vi kan korta vårdköerna och långsiktigt säkra vårdens kvalitet. Ta lärdom av Norge, som från och med juli i år garanterar sjuksköterskor med tio år eller mer i yrket, minst 500 000 kronor i årslön. Om inte riskerar vi återigen att tappa kompetens till vårt grannland.

Det nya kollektivavtalet mellan Vårdförbundet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Sobona, som omfattar drygt 90 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, är en bra utgångspunkt. Vårdförbundets mål är att särskilt yrkesskickliga medarbetare ska få 10 000 kronor i lönelyft under den treåriga avtalsperioden.

Det måste börja synas redan i årets löneöversyn.

Resurserna finns i den satsning på 9,4 miljarder kronor som regeringen och SKL presenterade i juni. 3,3 miljarder riktas till medarbetare inom vården.

Enligt överenskommelsen får Region Västerbotten 85 miljoner kronor att investera i vårdens medarbetare. Våga prioritera dessa resurser till de nyckelgrupper som håller vårdplatser öppna och gör vården både patientnära och säker. Ni har inte råd att vänta, men har ni modet att göra det som krävs?

Jenny Olsson, ordförande Vårdförbundet Västerbotten

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut