Foto: Adam Ihse/TT

Elbrist ett hot mot Sveriges framtida konkurrenskraft

Debatt. Risken är stor att vi inom några år står inför en akut elbrist. En sådan skulle innebära att ytterligare stora elanslutningar till städerna nekas. Detta drabbar inte enbart större företag och deras etableringar, utan också den stora andelen underleverantörer, som i många fall utgörs av små företag.

För en tid sedan meddelade bageriföretaget Pågen att man skjuter på planerna på att expandera i Malmö.

Företaget är elintensivt. Ökad produktion hade krävt ökad tillgång på el. Någonting som elleverantören Eon inte kunde tillgodose på grund av elbrist.

Den utveckling som vi nu ser rimmar illa med Sveriges arbete att vara ett innovationsrikt, näringslivsvänligt och konkurrenskraftigt land.

Inte heller tar det oss närmare att bli ett mer hållbart, på sikt fossilfritt samhälle.

Energiöverenskommelsen är en av vår tids största och viktigaste politiska uppgörelser på energiområdet. För att kunna leverera på överenskommelsens mål krävs en förutsägbar energipolitik, effektivare och smartare elnät. Uteblivna investeringar i elnätet riskerar medföra stora brister i infrastrukturen, vilket vi nu börjar bli varse.

Risken är stor att vi inom några år står inför en akut elbrist. En sådan skulle innebära att ytterligare stora elanslutningar till städerna nekas. Detta drabbar inte enbart större företag och deras etableringar, utan också den stora andelen underleverantörer, som i många fall utgörs av små företag.

Klimatomställningen, digitaliseringen, urbaniseringen och nya företag ställer höga krav på elnätet. De kraven måste vi möta. Inte minst för att kunna säkerställa el till landets alla företag och kunder som behöver tillförlitlig elförsörjning året runt. Dessutom kommer bristande kapacitet i elnätet att vara ett hinder för minskade utsläpp.

För ett konkurrenskraftigt Sverige, där företagens tillväxt och klimatomställningen inte hämmas på grund av en bristande elnätsinfrastruktur, anser vi att följande åtgärder bör genomföras:

- En förändring av regeringens elnätsförordning för reglerperioden 2020–2023

Förordningens ambition att sänka elnätspriserna för kunder är lovvärd, men skapar i längden större övergripande problem. Bland annat äventyras leveranssäkerheten och tillväxtmöjligheterna.

Vi ser att rekordstora investeringar behövs för att skapa framtidens smarta och moderna elnät, som hjälper oss att klara av effekt- och kapacitetsutmaningen. Regleringen begränsar kraftigt elnätsföretagens avkastning och hämmar därmed nödvändiga investeringar i elnätet.

Regeringen bör utvärdera den nya förordningen och justera intäktsramarna så att elnätsföretagen kan genomföra de investeringar som krävs för att säkra regional försörjning av el.

- Korta ner tiden för tillståndsprövning av nätkoncessioner för att snabba på ledtiden för elnätsbyggnation

I dag är ledtiderna från start till färdig infrastruktur oproportionerligt lång. En stamnätsledning, eller problematisk regionnätsledning, kan ta mellan 10 och 15 år att färdigställa. Det är alldeles för lång tid. För att kunna möta den elbrist som vi står inför måste tillståndsprövningen förenklas och handläggningstiderna förkortas.

Det kommer att krävas stora förändringar för att kunna förkorta tiden för tillståndsprocesserna. Bland annat behöver domstolarnas handläggning effektiviseras genom att exempelvis ge samhällskritiska ärenden förtur eller begränsa antalet tillfällen för yttrande. Även Energimarknadsinspektionens och Lantmäteriets handläggningstider kan effektiviseras.

Magnus N:son Engelbäck, regionchef Företagarna Syd

Philip Thunborg, expert hållbarhet och infrastruktur Företagarna

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut