Foto: Martina Holmberg/TT

Det är dags att leverera riktiga reformer

Debatt. Rapporten ”Skattereformer som kan lyfta svensk ekonomi ur stagnation”, som Skattebetalarna presenterade i höstas, visar att för höga skatter och för stora offentliga utgifter är en bromskloss för svensk ekonomi. Rapporten listar flera förslag till reformer som skulle kunna vända utvecklingen och bidra till ökad tillväxt.

Trots att Sverige ligger i topp när det gäller kunskapsintensiva jobb inom EU är tillväxten mycket låg.

Sverige ligger nära nolltillväxt, 0,3 procent per capita under 2019. Det är långt under den historiska tillväxtnivån på drygt två procent i snitt per år. Samtidigt är kronan svag.

Situationen är oroande och riskerar att bli än värre nu när konjunkturen nu viker. Det är dags för partierna bakom Januariöverenskommelsen att leverera vad de utlovat: en politik som ”prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft, för att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden.”

Rapporten ”Skattereformer som kan lyfta svensk ekonomi ur stagnation”, som Skattebetalarna presenterade i höstas, visar att för höga skatter och för stora offentliga utgifter är en bromskloss för svensk ekonomi. Rapporten listar flera förslag till reformer som skulle kunna vända utvecklingen och bidra till ökad tillväxt. På kort sikt är tre skattereformer särskilt angelägna:

- Avskaffad värnskatt

Det är glädjande att värnskatten i och med höstens budgetproposition avskaffades vid årsskiftet. Finansdepartementet konstaterade i en promemoria att avskaffandet har en självfinansieringsgrad på ungefär 100 procent.

- Fortsatt sänkta marginalskatter

Detta bör ske genom att den statliga inkomstskatten i ett första steg halveras till tio procent för att därefter helt slopas. Den högsta marginalskatten på arbete i Sverige är cirka 70 procent, långt över de 49 procent som är snittet för de länder som vi studerat i rapporten. Det minskar incitamenten för utbildning och ansvarstagande och gör hela Sverige fattigare.

- Sänkta kapitalskatter

Den högsta marginalskatten på företags kapitalvinster i Sverige är 30 procent, klart högre än snittet på 18 procent i de länder som studerats i rapporten. Marginalskatten på såväl personliga utdelningar som företagsutdelningar är även de betydligt högre än i jämförda länderna. Det hotar viljan att driva företag och därmed jobben i Sverige.

I rapporten jämförs också tillväxttakten med den offentliga sektorns andel av BNP i EU-länder för perioden 2015–2019. Jämförelsen visar att varje ökning av offentlig sektors storlek med tio  procentenheter av BNP relaterar till 1,96 procentenheter lägre årlig tillväxt.

Även om detta inte ska ses som ett direkt orsakssamband är den starka korrelationen väl värd att begrunda. Särskilt eftersom inget EU-land under den studerade perioden har haft en stark tillväxt utan att också ha en liten offentlig sektor. Sveriges offentliga utgifter på 49 procent av BNP är alltså knappast optimalt för tillväxten.

Att regeringen och samarbetspartierna lyckats komma överens om värnskattens avskaffande visar att tillväxtfrämjande reformer trots allt kan genomföras. Nästa steg för att stärka svensk ekonomi är att stimulera arbete och företagande genom att sänka de fortsatt höga marginalskatterna på arbets- och kapitalinkomster och minska den offentliga sektorns utgifter.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Nima Sanandaji, teknologie doktor Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och utredare

Anmäl till Mediaombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut