Vi fÄr stÀndigt frÄgor som rör möjligheten till boende pÄ bÄde kort och lÄng sikt.
Enskilda, unga par, barnfamiljer, företagare och besökare söker möjligheter till boende i vÄra byar.
Utbudet Àr tyvÀrr ganska magert. Nybyggnationen Àr nÀstintill obefintlig och det lilla som byggs mÄste försöka rymmas i nÀrheten av redan befintliga bostadsbestÄnd, det vill sÀga de bostÀder som uppfördes nÀr mÀnniskor hade möjlighet att bygga i vÄra lands- och glesbygder.
I debatten har begreppet ödehus ocksÄ förekommit. Men de utgör en försvinnande liten del i sammanhanget.
Den potential som dÀremot finns Àr bostÀder som anvÀnds under en ganska begrÀnsad period av Äret: sport- och pÄsklov, nÄgra semesterdagar, en jaktvecka. Dessa bostÀder fyller sin funktion vid dessa tillfÀllen, men i mÄnga fall finns inte incitament att underhÄlla och utveckla bostaden.
Snöröjning, grÀsklippning, enklare underhÄll och tillsyn blir eftersatt och bidrar till ett gradvis förfall. DÀremot Àr kostnaden för sjÀlva Àgandet ofta mycket begrÀnsat: lÄg fastighetsavgift, sÀllan nÄgra större lÄne- och amorteringskostnader och investeringarna skjuts pÄ framtiden om det alls finns nÄgon plan.
Finns det dÄ nÄgot som kan Àndra pÄ denna utveckling?
En tanke Àr hur bostÀder anvÀnds i vÄra större skidorter, men framförallt i turistorter utomlands. DÀr finns ofta organisationer/företag som sköter om din bostad och hyr ut den vid tider nÀr du inte sjÀlv nyttjar den. Skulle denna form kunna anpassas till vÄra bygder och förutsÀttningar?
SÀg att en driftig entreprenör fÄr ansvar för marknadsföring, uthyrning, visst underhÄll och försÀkring. Det skulle kunna innebÀra att vi fÄr större rörlighet pÄ turism och korttidsboende samtidigt som grÀsmattorna blir klippta, husen mÄlade och underhÄllet förbÀttras genom en mer frekvent tillsyn.
Lanthandeln fÄr fler kunder, de lokala hantverkarna flera arbetsuppgifter och den ökade omsÀttningen och upprustningen innebÀr att fastighetspriserna stiger. Men framförallt skulle bostaden kunna generera intÀkter bÄde som hyra för Àgaren och inkomst till företagaren.
Ett rĂ€kneexempel: Hyr ut din bostad till en familj pĂ„ fyraâfem personer en vecka för 7 000 kronor, varav 2 500 gĂ„r till företagaren. Om uthyrning kunde ske under 20 veckor om Ă„ret sĂ„ innebĂ€r det en hyresintĂ€kt pĂ„ 90 000 kronor varav 50 000 till den driftige företagaren.
HÀr finns plötsligt utrymme att betala för bÄde upprustning och underhÄll med ytterligare intÀkter till företagaren. Kanske Àgarna till husen en bit bort ser att grannen rustar sitt och tjÀnar pengar pÄ uthyrning och vill göra samma sak.
Med lÄt oss sÀga 15 hus i fem byar skapas intÀkter i storleksordningen tvÄ miljoner kronor, vilket rÀcker till en Ärslön för företagaren. I en ytterligare förlÀngning av verksamheten skulle det ökade intresset för bygden kunna innebÀra att det blir dags för nybyggnation. Eller försÀljning av en bostad som fÄtt ett högre marknadsvÀrde.
Ett argument Àr att denna typ av bostÀder inte Àr anpassade för kortare uthyrningar, att det skulle kÀnnas konstigt att hyra ut bostaden till okÀnda, att slitaget skulle öka liksom risken för stölder. Visst kan det vara sÄ. Men detta gÄr att lösa och de positiva effekterna borde övervÀga.
Utveckling eller fortsatt avveckling. Det Àr dags att börja förstÄ vilka enorma förutsÀttningar vi har genom att vÀlkomna fler till vÄra olika bygder.
Om vi lÀgger till de mervÀrden som skulle komma fiskevÄrdsomrÄden, turistföretag, hantverkare, guider med flera nÀringsidkare till gagn, sÄ finns det ingen begrÀnsning för hur positiv utvecklingen skulle kunna bli.
Ytterligare en positiv aspekt Àr att denna möjlighet inte behöver starta med stora investeringar utan kan pÄbörjas med stöd frÄn till exempel mikrofonderna.
Magnus Strömberg, Fredrika, styrelseledamot Hela Sverige ska leva
Lars Bergström, MorjÀrv, styrelseledamot Hela Sverige ska leva
Lars Westerlund, Hela Sverige ska leva VĂ€sterbotten
Hans-Erik NĂ€slund, Hela Sverige ska leva VĂ€sternorrland