Foto: Robin Haldert/TT

Dags att inventera alla svenska nyckelbiotoper

Debatt. Genom att identifiera skogar med de största naturvärdena är det möjligt att fortsätta bedriva ett aktivt, rationellt och ansvarsfullt skogsbruk med bra hänsyn. Det tror vi även ger ett ökat förtroende hos allmänheten för ett aktivt skogsbruk, både i Sverige och internationellt.

Skogsstyrelsen har fått ett historiskt regeringsuppdrag: inventera hela Sverige för att hitta nyckelbiotoper, det vill säga skogar som har mycket stor betydelse för växter och djur.

Inventeringen görs med en utvecklad metod där kommunikationen med skogsägaren står i centrum.

Samverkan med skogssektorn innebär även att skogsföretag själva är med och finansierar och genomför delar av inventeringen.

Det är få frågor om våra skogar som diskuterats så intensivt som skogar med höga naturvärden och nyckelbiotoper.

Vi förstår det. Det finns enskilda skogsägare som är frustrerade över att det är svårt att sälja virke från nyckelbiotoper, vilket beror på att skogsbranschen inom ramen för certifiering lovat att inte köpa sådant virke. Det finns också naturvårdsintressen som är oroliga för att skogar med mycket höga naturvärden avverkas.

Uppdraget Skogsstyrelsen fått från regeringen om en nationell inventering, som ska pågå fram till 2027, är på flera sätt unikt. Den ger en översiktsbild av skogar med höga naturvärden, och blir ett värdefullt kunskapsunderlag när skogsägare, skogsbruket och samhället ska prioritera och planera för åtgärder i skogen.

Inventeringen innebär alltså inte att Skogsstyrelsen fattar något beslut om att få avverka eller inte.

Det finns nu också större möjligheter för skogsägaren att få ersättning om man har skyddsvärd skog på sina marker.

Genom att identifiera skogar med de största naturvärdena är det möjligt att fortsätta bedriva ett aktivt, rationellt och ansvarsfullt skogsbruk med bra hänsyn.

Det tror vi även ger ett ökat förtroende hos allmänheten för ett aktivt skogsbruk, både i Sverige och internationellt.

Vi har också lyssnat noga på den kritik och de frågetecken som funnits. Därför kommer vi nu att:

- Kommunicera mer med skogsägaren. Vi förstår att det kan finnas funderingar hos skogsägare vad inventeringen innebär. Både före, under och efter inventering av en nyckelbiotop ska skogsägaren hållas informerad.

- Följa upp hur skogsägare som fått nyckelbiotoper registrerade på sina marker upplever det och hur de ser på Skogsstyrelsens arbete.

- Ständigt utveckla inventeringsmetoden. Utvärderingar och uppföljningar ska ge oss data och grund för allt bättre kvalitet.

- Fortsatt samverkan med skogssektorn och andra organisationer under hela inventeringstiden så att insynen i Skogsstyrelsens arbete, med kvalitetssäkring och kalibrering av inventeringen, blir bättre.

Men förutsättningarna varierar i vårt avlånga land. När det gäller inventeringen i nordvästra Sverige kommer vi helt, enligt beslutet i riksdag och regering, att ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Det innebär att i nordvästra Sverige, där det finns större arealer skogar med höga naturvärden, kommer kraven för vad som är en nyckelbiotop att vara högre än i resten av landet. Detta arbete har inletts nu.

Det finns nu också större möjligheter för skogsägaren att få ersättning om man har skyddsvärd skog på sina marker. Regeringen har avsatt 2,5 miljarder kronor extra under tio år. En kraftig förstärkning som gör potten rekordstor.

Skogsstyrelsen har fått ett viktigt uppdrag. Men det innebär också stora utmaningar.

Därför är vi tacksamma för den samverkan som skogsnäring, forskning och ideella organisationer erbjuder.

Tillsammans kan vi att ta oss an utmaningen som gör att vi får det unika kunskapsunderlag som möjliggör att skogsbruket ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt.

Staffan Norin, chef region Nord, Skogsstyrelsen

Johan Rehnström, chef Skellefteå distrikt, Skogsstyrelsen

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut