Foto: Ingvar Karmhed/SvD/TT

Artificiell intelligens öppnar nya möjligheter

Debatt. Forskare i Uppsala menar att om artificiell intelligens användes, som beslutstöd för till exempel prostatacancer, skulle en mycket stor andel av alla prover som inte visar på en cancerdiagnos kunna uteslutas direkt, samtidigt som verktygen hjälper till att uppmärksamma specialistläkarna på misstänka elakartade tumörer.

Antalet cancerfall i Västerbottens län fortsätter att öka.

Under 2017 rapporterades 1 770 cancerfall, en ökning med 15 procent jämfört med 2016 och med 25 procent jämfört med 2007.

Detta framgår av ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Varje år drabbas över 60 000 människor i Sverige av cancer. Om utvecklingen fortsätter kommer antalet personer som lever med en cancerdiagnos att vara nästan fördubblad till 2040, enligt en prognos från Folkhälsomyndigheten och Cancerfonden.

Det höga antalet cancerfall beror delvis på att vi fått bättre metoder för att upptäcka cancer, men också på en reell ökning av antalet drabbade.

Utöver att cancer är smärtsamt för både drabbade och närstående innebär det en stor samhällskostnad. De årliga kostnaderna för cancer i Sverige uppgår i dag till runt 36 miljarder kronor, och förväntas öka till 70 miljarder 2040.

Samtidigt finns det hopp, tack vare prevention, forskning och utveckling. Ett exempel är artificiell intelligens (AI). Artificiell intelligens möjliggör analys av stora mängder data och spelar därmed en viktig roll för kunskapsutveckling och som beslutsstöd vid diagnostik och uppföljning av behandlingsresultat.

Forskare i Uppsala menar att om artificiell intelligens användes, som beslutstöd för till exempel prostatacancer, skulle en mycket stor andel av alla prover som inte visar på en cancerdiagnos kunna uteslutas direkt, samtidigt som verktygen hjälper till att uppmärksamma specialistläkarna på misstänka elakartade tumörer.

Det är till stor nytta för patienterna och innebär dessutom att värdefull tid kan sparas inom vården, vilket skulle bidra till minskade vårdköer och samhällskostnader.

Men det krävs åtgärder för att den fulla potentialen av artificiell intelligens ska kunna nyttjas. Steget till att få in metoderna i vården upplevs fortfarande som stort och alltför resurskrävande.

Det saknas utrymme i vården för forskning och utveckling, med syfte att föra in nya metoder som rutin. Det saknas även tillgång till strukturerad hälsodata.

Vi vill att regering och regioner tillsammans möjliggör insamling, användning och delning av hälsodata i realtid.

För varje skattekrona som läggs på vård avsätter staten i dag endast två öre till medicinsk forskning som bidrar till att utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling för framtiden.

Vi vill att de statliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt fördubblas och motsvarar fyra öre per vårdkrona.

En sådan investering skulle rädda många liv i Västerbottens län såväl som i Sverige och globalt.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige

Malin Parkler, vd Pfizer

Anders Sylvan, senior rådgivare Region Västerbotten

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut