Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt: Folkhögskolorna kan vara en del av lösningen

Debatt. Många kommuner är hårt pressade av växande SFI-köer. Snart ska kön in i vuxenutbildningen för att komma närmare jobb eller högre utbildning. Det finns ett avlastande alternativ som ofta förbises. Folkhögskolorna har flera kurser som kan möta behoven.

Många kommuner är hårt pressade av växande SFI-köer, rapporterar landets tidningar.

Oron stiger för nästa steg. Snart ska kön in i vuxenutbildningen för att komma närmare jobb eller högre utbildning.

Det finns ett avlastande alternativ som ofta förbises. Folkhögskolorna har flera kurser som kan möta behoven. Flera har också betygsrätt som anordnare av SFI enligt skollagens krav. Kurser kan bedrivas både i traditionell folkhögskolemiljö och i filialer med folkhögskolans mål, metoder och perspektiv.

Den nära miljön med relativt avgränsade grupper passar bra för människor som ofta genomgått smärtsamma separationer, förlorat invanda sammanhang och landat i ett främmande samhälle. Dagfolkhögskolor passar ibland bättre än internatskolor eftersom man ofta har familj.

Flera kommuner har börjat upptäcka folkhögskolans möjligheter i öppna och transparenta samarbeten. Folkhögskolan är en egen, oberoende och självstyrande utbildningsform, men exemplen på gott samarbete med kommuner blir allt fler.

Förutom SFI-undervisningen, som kommuner köper av folkhögskolan via avtal, finns ett batteri av anpassningsbara kurser som varken belastar kommunernas eller Arbetsförmedlingarnas lokala budgetar.

- Etableringskursen på sex månader som kan komma före, efter eller i stället för SFI med fokus på svenska, arbetslivs-, yrkes- och samhällsinformation, med syftet att förbereda för studier och arbete.

- Studiemotiverande folkhögskolekurs på tre månader som förbereder för studier. Främst för allmän kurs på folkhögskola som ger grundskole- eller gymnasiebehörighet, men studier kan förstås även vara en vård- eller bussutbildning.

- Allmän kurs med eller utan yrkesprofil, särskild kurs mot ett yrke eller en bristyrkesutbildning enligt särskild överenskommelse med Arbetsförmedlingen.

Av Sveriges cirka 150 folkhögskolor har en tredjedel en nära relation till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genom att de är landstingsägda. Inom de rörelseägda folkhögskolorna finns också resurser och en hel del nytänk som kan komma kommuner och landsting till del.

Många hårt trängda kommuner skulle kunna finna avlastning om man tar en förutsättningslös dialog med folkhögskolor i sin närhet.

Jan Nilsson, utvecklingsledare, Dalkarlså folkhögskola

Stig Åsbringer, rektor, Dalkarlså Folkhögskola

Per Larsson, rektor, Edelviks folkhögskola

AnnaMaria Hedlund, rektor, Medlefors folkhögskola

Andreas Berglund, rektor, Solviks folkhögskola

Lars Johansson, rektor, Strömbäcks folkhögskola

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut