Kanske har du sett bilderna på den gråtande pojken eller sett statyn i verkligheten. Den invigdes för några veckor sedan.
Det är omöjligt att inte beröras över ett gråtande barn, och funderingarna går direkt till vad som hände med honom i verkligheten.
Knutte Wester, konstnär från Umeå, skapade statyn.
Han betonar att den inte är en avbild av pojken Gzim. Istället har pojkens berättelse inspirerat till formgivningen. Det är också en annan person som var modell.
Knutte och Gzim umgicks mycket i Boliden, där Knutte var på plats för att ha öppen konstateljé.
Ett tragiskt ögonblick de delade var när 8-årige Gzim meddelande att han skulle utvisas till Kosovo tillsammans med föräldrar och syskon.
– Han var ledsen för att han inte längre skulle få vara med de andra barnen.
– Det är vad jag har velat förmedla med statyn. Vem som helst ska kunna känna igen sig. Alla har väl någon gång varit utanför i någon sammanhang.
Knutte blev så berörd av Gzims öde att han reste ner till Kosovo i omgångar. I totalt fem år följde han Gzim.
– Det var ganska tufft då, men jag tror det är lite bättre nu. Han lever inte i misär eller så.
– Vi har haft svårare för att kommunicera nu när han har glömt den svenska han lärde sig i Boliden. Han kan heller inte engelska. Han är gift nu och är 21 eller 22 år.
Filmen fick namnet Gzim Rewind och visades år 2012 på tv. Den är inte tillgänglig på SVT:s öppna arkiv.
De två delar även ett starkt och positivt minne. Det var när filmen var med i en filmfestival i Kosovo. Den visades på storduk utomhus och massor av folk var där. När filmen var slut fick Gzim ta emot omfattande applåder för att han hade visat upp sitt liv, och även Knutte fick del av berömmet.
– Det var stort för oss båda, men kanske särskilt för honom, säger Knutte.
Detta hände år 2012 och sedan har de två inte setts.
Men åter till statyn i Stadsparken. Den är inte ensam i sitt slag, utan finns i tre versioner.
– Det är brukligt att man gör flera exemplar eftersom gjutformarna är så dyra, säger Stefan Andersson på det galleri i Umeå som låtit göra statyerna.
– Man kan göra upp till sex stycken och ändå kalla dem unika. Men just denna kommer bara att göras i dessa tre exemplar.
Övriga statyer har köpts av Täby och Västerås kommuner. Så även där finns förmodligen folk som funderar om den ledsne pojken.
Härfinns ett bildspel från filmen Gzim Rewind där man ser bilder från både Boliden och när Gzim hade kommit till Kosovo. Foto: Knutte Wester.