1933. Kökets personal: Ellen Yllander, köksförestÄndare, Elin Jakobsson, första kokerska, Ellen Engman, panndisken, köksbitrÀdena Signe Lindström, Magnhild Lövgren och Anna Nyberg samt Rut Holmgren, KöksbitrÀde och servitris i lÀkarmatsalen. Foto: OkÀnd fotograf/SkellefteÄ museum.
Historieresan börjar 1869 dĂ„ stadens nybyggda vĂ„rdinrĂ€ttning tar emot sin första patient. Det var Ă€nkan Lovisa Ăhman som plĂ„gades av en uppsvullen fot och ett smĂ€rtande ben. Hon skulle regelbundet komma att besöka lasarettet Ă€nda fram till sin död 1881. Lovisa levde under fattiga omstĂ€ndigheter och led av reumatism. Behandlingen var mat och vĂ€rme. NĂ„gon medicin fanns inte att tillgĂ„.
Det gamla sjukhuset lĂ„g i hörnet av Hörnellgatan och Strandgatan. Mycket har förĂ€ndrats under lasarettets historia. Men ett stĂ€ndigt inslag â nu som dĂ„ â Ă€r personalbrist, överbelĂ€ggningar och dĂ„lig ekonomi. TillstĂ„nd som sjukvĂ„rden verkar vara förföljd av.
Under de första tio Ären var patientbelÀggningen ganska konstant pÄ ungefÀr 130 patienter per Är. Med Ären ökade trycket mot vÄrdinrÀttningen och belÀggningen pÄ sjukhuset sköt i höjden. Under 1913 vÄrdade lasarettet 830 patienter.
De första Ären bestod personalen av lÀkare, syssloman, predikant vaktmÀstare, sjuksköterska, kokerska och piga. En ganska liten skara mÀnniskor som skulle driva lasarettets verksamhet. Det troligaste var att personalen aldrig var lediga utan var i tjÀnst veckans alla dagar. LÀkaren var tvingad att ansöka hos medicinalstyrelsen nÀr han skulle vara frÄnvarande. Dessutom lÄg det pÄ lÀkarens ansvar att bemanna tjÀnsten med en vikarie.
Ekonomin har hela tiden varit en faktor som direktionen tvingats brottats med. Vissa Är var det till och med sÄ att lÄn fick finansiera verksamheten. 1875 fick sysslomannen i uppdrag att reparera lasarettets 32 par tofflor. Ekonomin var sÄ dÄlig att det inte fanns pengar att köpa nya, trots att de ansÄgs förbrukade.
Kronisk magkatarr, bindvÀvsinflammation, bleksot, svulster, reumatism samt sÄrskador var vanliga Äkommor under slutet av 1800-talet. PÄ den tiden var inte operationer nÄgot man sysslade med i nÄgon större omfattning utan endast i undantagsfall. Först i början av 1900-talet började kirurgin visa framsteg och man kan se en betydande uppgÄng i antalet utförda operationer. 1902 opererades 17 patienter i SkellefteÄ, men tvÄ Är senare hade den siffran ökat till 273. Detta var en viktig anledning till att man beslutade att bygga det nuvarande lasarettet i SkellefteÄ, som sÄ smÄningom invigdes 1915 .
Trots att det nya lasarettet skulle lösa bristen pÄ sjuksÀngar, var överbelÀggningen fortsatt stor. PÄ 1920-talet fanns 60 ordinarie sÀngplatser, men i genomsnitt hade man 85 patienter inskrivna. Detta möjliggjordes av att dagrum och badrum byggdes om till sjuksalar.
Lasarettet skulle pÄ den hÀr tiden vara en sjÀlvförsörjande enhet, sÄ djurhÄllning och grönsaksodling var en naturlig del i verksamheten. TrÀdgÄrden gav grönsaker, grisarna kött och frÄn det egna bageriet kom brödet.
1940 anstÀlldes Olle Burström som sjukhusets vaktmÀstare. Han började med de vanliga vaktmÀstarsysslorna: att dela ut post, hala flaggan och ta hand om de döda. Men han hjÀlpte Àven till med att klippa upp gips och hÀnga gardiner. VaktmÀstarjobbet innehöll allt mellan himmel och jord. Under de första Ären hjÀlpte han ocksÄ till vid obduktionerna med att förbereda kropparna innan lÀkarna kom in och tog över. Allt medan obduktionerna ökade gjorde Olle fler och fler obduktionssysslor för att till slut utföra dem pÄ egen hand. Han var vaktmÀstaren som blev obducent. En sjÀlvlÀrd obducent hade knappast varit aktuellt i dagens sjukvÄrd.
LÄt oss göra en snabb tidsresa genom lasarettshistorien:
1862â FrĂ„gan om ett första lasarett i norra lĂ€nsdelen vĂ€cks av landstingsman Abraham Ruth som lĂ€gger en motion om en lasarettsplacering i SkellefteĂ„.
1865â Beslutar lasarettsdirektionen för norra distriktet att lasarettsbyggnaden ska vara 45 gĂ„nger 20 alnar stort. 24 patienter ska det nya sjukhuset vara dimensionerat för. Lasarettet byggs i kvarteret LĂ€rkan i hörnet av Hörnellgatan och Strandgatan.
1869â Lasarettets första patient Lovisa Ăhman skrivs in. 50-Ă„riga Lovisa blir utskriven efter 13 dygn.
1877â Landstinget beslutar att lasarettet i SkellefteĂ„ ska reservera nio platser för medellösa patienter.
1895â En vattenledning dras in frĂ„n Ă€lven. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt slipper man de besvĂ€rliga och dyra vattentransporterna.
1906â Lasarettet genomgĂ„r en större reparation dĂ€r Ă€ven lĂ€karbostaden Ă€ndras till sjukrum.
1912â Bygget av det nya lasarettet pĂ„börjas.
1915â Patienter flyttas frĂ„n det gamla till det nya lasarettet. Sjukhuset, som Ă€n i dag ligger pĂ„ samma stĂ€lle, invigs. Lasarettet har en lasarettsavdelning för 60 patienter samt en tuberkulospaviljong för 50 patienter.
1920â Direktionen beslutar att uppföra svinhus, vedbod och gödselrum intill lasarettets stallbyggnad.
1922â SkellefteĂ„ lasarett inrĂ€ttar ett eget bageri med en bagerska och ett bitrĂ€de.
1930â Arkitekten Laurell fĂ„r i uppdrag att göra ritningarna till den första utbyggnaden.
1934â Lasarettet har trots utbyggnaden fortsatt för mĂ„nga patienter. Detta Ă„r har man en överbelĂ€ggning pĂ„ 72 procent.
1938â Nativiteten inom SkellefteĂ„ lasaretts upptagningsomrĂ„de Ă€r störst i landet och direktionen föreslĂ„r att en ny förlossningsavdelning ersĂ€tter den gamla som har sju platser.
1939â âMin första lön pĂ„ lasarettet var 40 kronor i mĂ„naden. Vi arbetade frĂ„n sju till sjuâ, berĂ€ttar vĂ€verskan Kerstin Asplund.
1940â Kirurgavdelningen vĂ„rdar under vĂ„ren och sommaren 57 norska, finska och svenska krigsskadade frĂ„n finsk-ryska kriget.
1945â En nybyggd kirurgavdelning tas i bruk.
1953â Tre nya avdelningar öppnas: Kvinno-, barn- och öronavdelningen. I och med det övergĂ„r verksamheten frĂ„n att ha varit ett normallasarett till att bli ett centrallasarett.
1966â Blodgivarcentralen tas i bruk. Tidigare hade gamla operationsavdelningen ett litet rum som anvĂ€ndes vid behov.
1970â En överlĂ€kartjĂ€nst i psykiatri nyinrĂ€ttas.
1975â Psykiatrisk barn- och ungdomsverksamhet startas upp.
1978â ID-band pĂ„ patienterna införs pĂ„ Socialstyrelsen rekommendation.
1984â Kvinnoklinikens nyrenoverade lokaler invigs. SkellefteĂ„ har hĂ€rmed en av Sveriges modernaste kvinnoklinik.
1989â Lasarettets barnavĂ„rdscentral lĂ€gger ner och personalen överförs till distriktssjukvĂ„rden.
KÀlla:SkellefteÄ lasarett 1869-1990
1967. Olle Burström, SkellefteÄ lasaretts vaktmÀstare och sjÀlvlÀrde obducent. Foto: OkÀnd fotograf/SkellefteÄ museum.