Svår ekvation. Hur ska skolorna kunna locka ungdomar till industriprogrammen? Oron är stor då behovet av utbildad arbetskraft är omfattande.
Det är tidningen Dagens Arbete som gjort en genomgång hur situationen ser ut på gymnasierna. Balderskolan i Skellefteå är en av de skolor som hade noll förstaårselever läsåret 2015/2016. Utbildningen för förstaårselever ligger nu i malpåse.
Skellefteå är på inget sätt unikt, så kallade flaskhalsproblem inom industrin finns över hela landet och industriföreträdare är djupt oroade att ungdomar inte söker sig till industriutbildningar.
Jan Midlert, gymnasiechef i Skellefteå kommun, säger även han att frågan om kompetensförsörjningen till den lokala industrin måste tas på största allvar.
– Det är andra året i rad som vi nu inte har någon intagning till industriprogrammet, det är givetvis långt ifrån bra.
Lärlingar
Tunga industriföreträdare tar också frågan på största allvar. Industriledaren Carl Bennet, som är engagerad i en rad företag i Västerbotten, startar nu ett eget lärlingssystem av tysk modell. Andra initiativ som tas är den teknikarena som planeras i Skellefteå, det handlar om ett samarbete mellan trä- och metallindustrin.
Torbjörn Halvardsson, regionchef för Företagarna i Västerbotten, är också djupt oroad av att elever inte söker sig till industriprogrammen.
– Det är ett stort bekymmer för Skellefteå och faktiskt för hela landet. Inom min organisation arbetar vi dagligen med bekymmer där företag inte får tag i rätt kompetens. Gymnasierna och företagen måste bli betydligt bättre på att marknadsföra sig gentemot de unga.
Torbjörn Halvardsson säger också att hela samhället måste ta på sig att arbeta mot fördomar som finns.
– Många tror fortfarande att industrijobb handlar om smutsiga och bullriga arbetsplatser. Så ser det ju inte ut.