Fastigheten där Kulturhuset byggs ska vara tredimentionell som det kallas när en fastighet inte står på tillhörande mark.
Lars Hedqvist håller med om att det inte är så vanligt i en stad som Skellefteå. Men det är tillåtet och blir vanligare i storstäderna.
Två i stan
– Här i kommunen finns två exempel. Ett är mellan Statt och kommunhuset Hjorten. Där går gränsen på olika ställen beroende på vilken våning det handlar om.
Även parkeringshuset Ekorren har delat ägande där två våningar ägs av en bostadsrättsförening och resten av Polaris.
Delat ägande används när byggnader är sammansmälta med varandra men man ändå vill dela på kostnader och risk.
Nackdelar är att det måste samarbetas en del kring driften.
Fakta: Tillåtet sedan 2004.
– I Kulturhuset ska det vara delningscentraler med mätare så att varje fastighet betalar sin egen el, vatten, värme, ventilation, säger Lars Hedqvist.
Fastigheterna har egna abonnemang på exempelvis el, så det är ingen part som förskotterar för den andre.
I händelse av brand eller vattenskada ansvarar den vållande fastighetens försäkring för båda fastigheternas skador.
Upplägget i Kulturhuset blir att hotellet hyr plats i bottenplan för en lobby. Våningarna ovanpå blir det konferenslokaler. Från våning fem kommer sedan hotellet.
Vad är då fördelen med det delade ägandet av Kulturhuset?
– Hotellet blir möjligt att inteckna och ta lån på. Det är en fördel för det bolag som äger, då de får lägre ränta än annars.
För kommunens del är fördelen att man slipper betala cirka 300 miljoner plus indexuppräkning.
– Dessutom räknar vi med en större vilja att satsa om hotellet äger sin byggnad. Då kan man inte bara ge upp hur som helst, säger Lars Hedqvist.
Missa inte: Här är fler frågor om ekonomin som vi ställde till Lars Hedqvist.