Broomröstningen är nu bakom oss men dess konsekvenser är framför oss. Resultatet skadar kommunen på flera plan. Vi skulle, nu mer än någonsin, behövt den injektion för handeln och näringsliv i vår stad som bron skulle gett, speciellt nu när Ikea öppnar i Umeå.
Alliansen hävdar på riksplanet att Vänstern och Miljöpartiet är utvecklingsfientliga, men i Skellefteå gör man gemensam sak i bromsandet. Det är ”gå emot-sossarna” och egenintresset som går före kommunens bästa. Där ingår populistiskt spel på korkade lokala motsättningar.
I en Norrlandsbygd som vår har vi inte råd med inskränkt missunnsamhet inom kommunen. Att centrum utvecklas är helt avgörande för hela bygdens överlevnad.
Skellefteå stad har nu färre bilbroar än Byske och Bureå och ingen stad liknande vår har så få broar i centrum.
Ringleder däremot är det staten som bygger och det vore stort lättsinne och svek att ta lokala skattebetalares pengar till den.
Bro- och avgasproblemet är på ruta ett igen. Den totala kostnaden för detta i form av bortkastat arbete, nytt arbete, folkomröstningen, bromsad utveckling och att bygga en bro i framtiden, kan ingen ens beräkna.
Att det slår negativt mot skola, vård och miljö är säkert. Ska man fråga folket om allt blir det nej till investeringar och utveckling.
Vi väljer politiker för att de ska sätta sig in i samhällsfrågor och ta ansvar. Alliansen borde åtminstone veta att investeringar krävs för att skapa resurser.
Det påstås ibland vara ett problem att vi har så stark S-majoritet här, men vad kommunen lider av är den dåliga oppositionen, från höger till vänster.
Såväl till kommun- som riksdagsval måste partierna lägga större möda att ta fram representanter som är kraftfulla, har moralisk resning och sunt förnuft med kommunens bästa för ögonen.
Åbr
Gångbro med framtiden för sigDet blev ingen bro, bygg nyaFem körfält på bronUndergångenByamentalitet och snävsynNej i broomröstningen