foto: ARIEL SCHALIT/AP/TT
Några avslutande ord i den något spretiga debatten mellan mig och Roger Hammarsten. Den tog sin början med hans önskan, 14 december, att utsätta de instängda Gazaborna för ytterligare press och som han nu, 9 januari, vill vidga till att omfatta hotet från samtliga islamistiska rörelser i världen.
Det är inte svårt att dela hans rädsla för religiösa fanatiker som skär halsen av oliktänkande. Jag delar också hans syn att USA, genom Irakkriget, har bidragit till radikaliseringen i Mellanöstern. Men den diskussionen får han föra med andra.
Att Israel, genom sin inhumana och rättsvidriga behandling av palestinierna, också fungerar som en katalysator för en ökad radikalisering tycks dock ha gått honom förbi.
Hur den fortsatta utvecklingen i Mellanöstern kommer att gestalta sig är omöjligt att spå. Möjligen finns där fröet till ett tredje världskrig. Vissa hävdar att det redan pågår. Min kritik av Israels ockupationspolitik gör knappast till eller från i det hänseendet.
Jag vill avsluta med att citera Göran Rosenberg i efterordet till tredje upplagan av hans bok ”Det förlorade landet.” Han skriver där om ”galenskapen” hos Israel att se en ändlös ockupation som en möjlighet:
”Fortsatt militär övermakt är inte ett övertag. Fortsatt barrikadering mot palestinierna är inte ett skydd. Den mur som ska stänga ute palestinierna kommer allt mer att stänga inne också judarna.”
För övrigt rekommenderar jag alla Israelvänner att läsa hela den boken.
Sture Marklund
Skellefteå