Dödlig njutning. Mer än varannan rökare dör av sin rökning. Foto: Jessica Gow/TT
Allehanda hälsotrender sköljer över oss: vi äter nyttigare, häller gladeligen i oss gröna juicer, vi dricker mindre alkohol och vi röker mindre.
Många av oss tillbringar tid på något gym. Promenaden och joggingrundan kompletteras med core, spinning, bodypump och allt vad nymodigheterna nu heter.
I förra veckan stod socialminister Annika Strandhäll (S) på en perrong på Stockholms centralstation. Omgiven av media presenterade hon regeringens förslag om ett utvidgat rökförbud, som bland annat omfattar lekplatser, idrottsplatser, uteserveringar, busshållplatser och, just det, rätt gissat, tågperronger.
Både röken och kröken dödar. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 12 000 personer varje år avlider på grund av rökning. Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker 2016 dog nästan 2 000 personer i någon alkoholrelaterad diagnos. Utöver de dödsfallen tillkommer till exempel olyckor där alkohol kan ha haft betydelse.
Både röken och kröken kostar. Rökningen kostar samhället över 31 miljarder kronor varje år. Det motsvarar hela primärvårdens kostnader för alla allmänläkare och sjuksköterskor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning uppskattar samhällets kostnader för de skador alkoholen orsakar till 45 miljarder.
Man kan självklart tycka att glädjedödareliten slagit till och att ”sosseriet” noterat nytt svenskt rekord i överförmynderi, att rökningen inte är någonting som politiken ska lägga sig i. Man kan också konstatera att den direkta hälsomässiga vinsten av att förbjuda rökning på ett antal platser utomhus inte är så stor.
Den som vill röka hittar alltid någonstans att göra det, även om Sverige införde ett totalförbud mot tobak. Den som vill kröka hittar också någon plats där de i lugn och ro kan hälla i sig sin halvliter, eller vad det nu är de vill hälla i sig.
Däremot är det fel att säga att röken och kröken är ens ensak. Det är allas vårt ansvar. De allra flesta av oss skulle nog vilja slippa att via skattesedeln betala för dess skadeverkningar, eller kunna använda miljarderna till att minska vårdköerna och förbättra sjukvården i stort och smått.
Rökningen sjunker i alla länder. På 1960-talet rökte hälften av alla svenska män, i dag är den siffran nere på nio procent. De svenska kvinnorna rökte som mest på 1970-talet. Då rökte ungefär var tredje kvinna dagligen. I dag röker elva procent av kvinnorna, vilket gör Sverige unikt, ett av få länder i världen där kvinnor röker mer än män.
Trots detta är samhällets kostnader för rökningen hisnande, det mänskliga lidandet likaså.
Mer än varannan rökare dör till exempel av sin rökning. Sambandet mellan rökning och lungcancer är väl känt. Men rökningen ökar också risken för cancer i strupen och i munhålan, i urinblåsan och i njurarna, i magsäcken och i livmoderhalsen och i bukspottkörteln.
Både röken och kröken behöver minska. Det är inte fel av regeringen att verka i den riktningen. Hälsovinsterna kanske inte är så stora, snarare handlar det om ett politisk ställningstagande – men bättre det än ingenting.
Sverige ska vara rökfritt 2025. Det är sju år dit. Det är ett av många mål som svenska regeringar satt upp genom åren. Nollvisioner i trafiken och vad gäller självmord. Sverige ska vara klimatneutralt 2050 och fordonsflottan fossiloberoende 2030. Förmodligen kommer de målen att missas med bred marginal.
Men minskar rökningen på vägen är mycket vunnet, inte minst för sjukvården och för statens finanser, oavsett färg på regering.