Kulturhuset kan gå back 23 miljoner per år. Här ska pengarna tas

När kommunfullmäktige år 2015 beslutade om kulturhuset stod det klart att driften inte skulle gå ihop. I underlaget nämndes 30 miljoner per år, som på något vis måste påföras från kommunen.

I dag är man något mera hoppfull och talar om 23 miljoner.

Från bolagens vinst

Det har bestämts att pengarna ska tas från bolagens vinster.

– Det är pengar som vi normalt inte brukar ta ut och använda. De får oftast stanna kvar i bolagen för investeringar där, säger koncernchef Kristina Sundin Jonsson.

Kommunens bolagskoncern heter Skellefteå Stadshus AB och har ett eget kapital på tio miljarder.

Läs också: Så får byggkostnaden räknas upp - ska 490 miljoner hålla?

Kulturhuset ska drivas av ett kommunägt bolag som har arbetsnamnet Kulturhusbolaget AB. Det får bolagsordning och styrelse nu i vår. Styrelsen ska sedan rekrytera en vd.

Det är tal om att 5–10 personer ska vara anställda; vd, marknadsförare, kongressarrangörer, tekniker.

Det är detta bolag som ska tillåtas att gå back, och förlusterna täcks upp av andra bolag. Så kallat koncernbidrag.

– Även Skellefteå Airport går med förlust vissa år, säger Kristina Sundin Jonsson.

Skellefteå Kraft-pengarna

Det är alltså inte ovanligt att man låter viktig verksamhet gå minus, och bolag som har förmåga att tjäna pengar täcker upp.

Finns då risk att det årliga bidraget från Skellefteå Kraft till kommunal verksamhet kan drabbas?

Bidraget motsvarar fyra procent av Skellefteå Krafts egna kapital och brukar tillföra runt 200 miljoner.

– Nej, de pengarna kan tas ut som vanligt. De tas som arrende för de fyra kraftverk som kommunen äger och betalas innan Skellefteå Kraft har gjort bokslut. Rent principiellt är pengarna inget bidrag, utan kommunen tar betalt för något den äger, säger Kristina Sundin Jonsson.

Pengar som ska subventionera Kulturhusbolaget tas istället från den slutliga koncernvinsten.

Gör första budgeten

Kulturhusbolaget AB har ännu inte fått sin första budget, men kommunens ekonomichef Samuel Lundqvist jobbar med den.

– Det är väldigt svårt att bedöma hur intäkterna ska bli från kongresser och annan extern uthyrning. Vi har jämfört med andra anläggningar i Sverige och det skissas på 20 miljoner per år.

Det skulle ge en årlig förlust på 23 miljoner (se kalkyl nedan).

Behåller samma hyra

De fyra interna hyresgästerna: biblioteket, Västerbottensteatern, Skellefteå konsthall och Museum Anna Nordlander ska ha samma hyresnivåer som i dag. På så vis behöver man inte räkna upp några summor i kommunens driftsbudget.

Känns det skakigt att dra igång en sådan stor investering?

– Nej, det känns tryggt eftersom vi har de här samlade pengarna i bakgrunden, säger kommunalrådet Lorents Burman.

Drabbar inte driften

Insändarskribenter har på senare tid oroats för att kulturhusets underskott ska drabba kommunens verksamhet. Men Lorents Burman och Kristina Sundin Jonsson säger alltså att den inte ska påverkas.

Skillnaden blir istället att bolagen får något mindre pengar att investera med.

Kulturhusbolaget AB: Preliminär driftkalkyl

Intäkter

Hyra från kärnverksamheten: 7 miljoner.

Hyra från externa hyresgäster och arrangörer: 20 miljoner

Kultursponsring: 5 miljoner

Summa intäkter: 32 miljoner

Kostnader

Hyra till kommunen och avskrivning av inventarier: 40 miljoner

Verksamhetens kostnader, inklusive den egna personalen: 15 miljoner

Summa kostnader: 55 miljoner

RESULTAT Minus 23 miljoner per år

Norran stämde träff med kommunledningen för att få svar på frågor från läsare. Lorents Burman, kommunalråd, och Kristina Sundin Jonsson, kommunchef, svarade. Foto: Yvonne Rönngren.

Foto: Foto: Yvonne Rönngren.