Tyvärr, det finns inga lediga tider just nu. På många håll i landet är det vad kvinnor får höra när de vill avsluta en graviditet. Socialstyrelsen har slagit fast att abort tillhör den sorts vård som inte får dröja. Och ändå. I Dalarna, Kronoberg och Skåne kan man få vänta i flera veckor, enligt en enkät som Fria Tidningen genomfört (20/3). Men värst är Stockholms län. Faktiskt är politiken där ett skolexempel på hur ett landsting inte ska skötas.
Upprustningen av Roslagsbanans järnväg blev 3,2 miljarder dyrare än planerat. En 250 meter lång spårvagnssträcka i innerstan landade oförhappandes på en miljon kronor metern. Och skrytbygget Nya Karolinska sjukhuset har på grund av rent klanteri kostat skattebetalarna 22,8 miljarder, vilket är tio gånger så mycket som liknande sjukhus i andra länder. När revisorerna kritiserade slöseriet svarade politikerna med att sänka deras gage (Fokus, 22/6).
Det är inte utan att man simultant hör signaturmelodierna till Fawlty Towers och The Office i huvudet. Men skrattet fastnar i halsen när man inser att inkompetensen inte drabbar politikerna själva, utan vården, och i synnerhet kvinnoklinikerna. Inte bara har Alliansen i Stockholm minskat stödet till privata vårdmottagningar med fem procent rakt av. Kristdemokraterna har även sett till att anslagen för abort skurits ned med 19 procent hittills. Framöver ska summan halveras.
Det är onekligen en prioritering som inte ser ut som en slump, och den har redan fått effekt. Förra veckan rapporterade Dagens Nyheter att fyra av sex privata kvinnokliniker i Stockholm kommer att sluta genomföra medicinska aborter – det vill säga den tidiga sorts abort som både är snabbast, billigast och mest skonsam för patienten (15/7). Med andra ord kommer fler personer att tvingas till kirurgiska ingrepp, och väntetiderna kommer att bli ännu längre.
Att Kristdemokraterna är emot abort är ingen hemlighet. Huvudargumentet är att livet uppstår i befruktningsögonblicket, och att detta liv är heligt. Att avsluta en graviditet stoppar ett hjärta som slår, påpekas det. Men även flugor har hjärtan; bläckfiskar har fem. Hittills har dock inga abortmotståndare pläderat för dessa liv, inte heller kampanjar de mot slakt av djur som har fullt utvecklade medvetanden och verklig förmåga att känna dödsskräck.
Handlar det då om en särskild kärlek till just det mänskliga, något slags civilisationstanke? Nej. I så fall hade Kristdemokraterna inte kringgått demokratiskt beslutade lagar och äventyrat aborträtten genom att strama åt budgeten. Istället hade de tjatat om resurser till de kvinnor som efter val och kval fullföljde sitt havandeskap. Satsat på ekonomisk hjälp, avlastning, samtalsstöd. Men något sådant är det alltså inte tal om.
Senare abort verkar vara det enda Kristdemokraterna har att erbjuda ofrivilligt gravida kvinnor. Det är en skänk som mest av allt liknar ett moraliskt straff.
Lisa Magnusson