Till Raja Thoren, Umeå.
När friskoletanken dök upp, såg nog fler än jag, en möjlighet att driva hotande skolor på landsbygden i någon form av förening, kooperativ etcetera.
Ganska snart blev dock insikten uppenbar att driften av små skolor i glesbygd, skulle kräva mycket av den föräldragrupp som antog utmaningen. Inte bara i form av ideellt arbete utan att även ha villiga föräldrar med lust att hugga i när nya elevkullar börjar i skolan.
Nej, friskolorna blev ett verktyg för hugade spekulanter att tjäna pengar. Stora pengar!
Ännu har ingen friskola i bolagsform gått in för att rädda en utmätt skola vid vägs ände. Där finns nämligen inga pengar att hämta.
Genom att minimera kostnader för skolläkare, sköterskor, psykologer med flera samt friheten att ”välja” bort elever med speciella och kostsamma behov så får man ner driftskostnaderna.
Det är därför inte märkligt när man nu ser att flera av de större aktörerna årligen gör vinster på över 100 miljoner kronor vardera.
Pengar som du och jag betalt in genom skatt och som nu hamnar i ägarnas fickor. Pengar som skulle kunna komma betydligt fler till del. Man kan fråga sig om det är rätt?
En av dessa ”skatte-saprofyter” är Thorengruppen med Raja Thorén i spetsen. Ett företag där man tycks maximera profiten, genom att minimera utgifterna.
För att framstå i bättre dager har nu herr Thorén förvisso erbjudit Umeå kommun att på egen bekostnad uppföra två idrottshallar.
Jag förmodar dock att nyttjandet av hallarna inte kommer att bli hyresfritt, varken för kommunen eller andra potentiella brukare. På sikt skall även de säkert generera vinst till Thorengruppen.
Jag tycker att det sistnämnda påminner om gamla tider när brukspatronens fru på julafton delade ut ”gottor” till bruksarbetarnas barn. Allt för att framstå i god dager!
Inge Lindström, Överklinten
* Raja Thorén, ägare till Thorengruppen har erbjudits att besvara insändaren, men avstår.
.............................
Av misstag har kommentarsfunktionen varit avslagen fram t o m kl 11.35
Insändarredaktionen