Paradox. ”Vi köttbönder i Sverige blir kontrollerade av myndigheter, medan andra, vars djurhållning aldrig skulle bli godkänd i Sverige, kan få leverera kött till olika myndigheter”, säger Arne Edström, grisbonde i Flarken, Ånäset. Arkivbild: Victor Lundberg
I går presenterade vi en kartläggning av skolmaten i spridningsområdet. Mycket av det kött som skolbarnen får på tallrikarna är inte lokalproducerat, utan köpt från andra EU-länder. Bland annat så kommer det rökta fläsket från menyn från vecka 39 i Skellefteå från Danmark.
Arne Edström är grisbonde i Flarken, Ånäset.
– Det är en intressant paradox. Vi köttbönder i Sverige blir kontrollerade av myndigheter, medan andra, vars djurhållning aldrig skulle bli godkänd i Sverige, kan få leverera kött till olika myndigheter. De regler vi ställer på vår egen produktion gör att den blir för dyr och det slutar med att myndigheterna köper in mat från ställen där det inte finns sådana krav. Så det är en väldigt stor dubbelmoral, säger han.
Han säger att det är svårt att verka i norra Sverige.
– Vi har stora avstånd och mindre producenter. Det går inte att konkurrera med de större, mer effektiva slakterierna i Europa. De har ju ett överskott på griskött som de vill bli av med. Det har blivit en osund marknad. Priserna dumpas och det utnyttjas av grossister. De köper det billigaste de kan hitta, tyvärr.
Måltidschef Peter Lundmark säger att det inte finns tillräckligt mycket griskött i Sverige för att täcka alla kommuners behov. Hur ser du på det?
– Det är en sanning med viss modifikation. Det stämmer att det inte finns tillräckligt. Om vi slutade importera skulle vi bara kunna äta hälften så mycket som vi äter i Sverige i dag. Men om myndigheterna fortsätter att välja det importerade köttet, så kommer det ju inte heller att finnas kvar några lokala grisbönder, säger Arne Edström.
Fredrik Lind är grisbonde i Södra Åbyn, Burträsk.
– Vi slaktar ungefär 2,5 miljoner grisar i Sverige varje år, men äter 4,5 miljoner. 1993 när jag började hade vi tillräckligt mycket griskött i Sverige, men det har förändrats och så har billigare import slagit ut den inhemska produktionen, säger han.
Både han och Arne Edström skickar numera ned sina smågrisar söderut för uppfödning eftersom det inte är lönsamt för dem att slakta djuren i Västerbotten.