I maj bestämde regeringen att det var dags för en översyn av den så kallade företagsbotsregleringen. Böterna är helt enkelt för låga.
En kort historik kan vara på sin plats. Systemet med företagsböter infördes 1986 eftersom det dåvarande sanktionssystemet inte lyckades med sin uppgift – att göra det kännbart även för juridiska personer att begå brott.
Individerna bakom företaget kunde naturligtvis straffas för till exempel arbetsmiljöbrott eller mutbrott, men företaget? Därför införde man ett bötessystem som ett komplement till det individuella straffansvaret och företag kan i dag dömas till böter på mellan 5 000 och tio miljoner kronor.
När regeringen nu vill göra en översyn av systemet är det enligt många på tiden – det främsta argumentet liknar det som framhölls 1986 – tio miljoner kronor är knappt ens kännbart för stora multinationella företag.
Att tumma på säkerhet eller miljöregler – eller att muta någon lämplig person för en order värd miljarder – kan vara en ren plusaffär även om man åker dit. OECD har tidigare riktat kritik mot Sverige för just dessa låga bötesnivåer och utvecklingen inom EU går mot allt mer kännbara sanktioner.
Den nu tillsatta utredningen ska utreda detta maxtak, men också se över hur bötessummorna ska bestämmas. Och detta är av vikt för företagen i den andra änden av skalan – Sveriges småföretag.
I dag tar man hänsyn till straffskalan för brottet, den skada eller fara som brottsligheten har medfört och brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten när man utdömer bötesbelopp. Företagets betalningsförmåga tas dock liten hänsyn till utöver det som kan vägas in i punkterna ovan.
Allt detta låter kanske krångligt men problemet i ett nötskal är att dagens system riskerar att slå mycket hårdare mot små företag än mot stora. 10 000 kronor i böter kan göra mer ont för Kalles Bygg AB än 10 miljoner smärtar Global Koncern AB. 100 000 kronor vardera i böter kan driva Kalles Bygg i konkurs men inte ens märkas i den globala koncernens bokslut.
Det är därför dags att ta hänsyn till företagens betalningsförmåga när man utdömer böter. En tidigare utredning ansåg att det skulle krävas alldeles för stora resurser för att utreda betalningsförmågan och föreslog därför att man skulle låta bli. Men så svårt kan det väl inte vara?
Att väga in antingen omsättning eller antal anställda i bedömningen av bötesbeloppet skulle bara det vara ett stort steg i rätt riktning. Detta görs dessutom redan på sina håll i EU. Till exempel innehåller flera av de rättsakter som under senare tid antagits på̊ finansmarknadsområdet krav på̊ att juridiska personer ska kunna åläggas sanktionsavgifter på̊ upp till tio procent av den totala nettoomsättningen i bolaget.
Att höja maxtaket för företagsboten är nödvändigt. Det ska göra ont att bryta mot regler och lagar. Men lika nödvändigt är det att se till att inte småföretagen drabbas oproportionerligt. Att ta hänsyn till just företagens storlek är ett enkelt sätt att uppnå båda dessa mål.
Leif Svensson