Uppskattat projekt. Samar Shekhan och Bayan Zahraa är kulturdoulor vid Skellefteå lasarett. En utvärdering av deras arbete visar att de gör stor nytta.
Tänk dig att tvingas föda barn på ett sjukhus där ingen kan ditt språk. Du står inför ett avgörande ögonblick i livet – men ingen förstår dina frågor. Så har situationen varit för många av de alltfler utlandsfödda kvinnor som föder barn i Skellefteå.
– Att kunna få stöd av en kvinna med samma kulturella bakgrund, som talar samma språk gör en otrolig skillnad, säger Malin Jonsson, barnmorska vid kvinnokliniken och projektledare för kulturdoula.
Det är precis vad kulturdoulorna har till uppgift att göra. I februari förra året rekryterades de arton utlandsfödda kvinnor som i dag utgör basen för arbetet.
Kriterierna för att få delta var bland annat egen erfarenhet av barnafödande, goda kunskaper i svenska och ”personlig lämplighet.” Sammanlagt behärskar kvinnorna ett stort språkbehov, exempelvis somaliska, arabiska, persiska och ryska. De har utbildats i grundläggande kunskaper om vårdkedjan vid graviditet, och kan kallas in på kort varsel.
”Kan vara läskigt”
Samar Shekhan och Bayan Zahraa är två av kulturdoluorna i Skellefteå. De tyckte båda att projektet lät spännande. Samar, från Jemen, säger att mycket skiljer sig åt mellan barnafödande i olika kulturer – men det finns också stora likheter.
– Det kan vara läskigt att hamna på ett sjukhus med en massa utrustning du aldrig sett. Och när man har ont vill man kunna prata på sitt eget språk, eller skrika på sitt eget språk, säger hon skrattande.
Hon har hjälpt många födande kvinnor i hemlandet, och säger att grundprincipen är densamma:
– Kroppen vet vad den gör, den får jobba på själv. Vi erbjuder något att dricka, finns där och stöttar, uppmuntrar dem att vandra runt, säger hon.
Har positiva effekter
Både hon och Bayan Zahraa, Syrien, upplever att de uppskattas.
– Kvinnorna kan snabbt få svar på sina frågor, vi vet vad som händer runt dem och tolkar vid behov, säger Bayan.
Bayan säger att hon många gånger blivit så engagerad i en förlossning att hon haft svårt att slita sig från jobbet. Och det händer att de träffar på ”sina” bebisar på stan:
– Det är så roligt, jag har egna barn men vi känner också att alla barn vi är med och hjälper till världen är ”våra”, säger Samar.
Fler pappor vågar närvara
Satsningen har knappt ett år på nacken och har nu utvärderats. Resultatet är positivt. Forskning har visat att utlandsfödda kvinnor drabbas av fler komplikationer jämfört med svenska i samband med graviditeter. Men studier visar att stödet av en person med en kulturdoulas uppgift har positiva effekter: Exempelvis färre kejsarsnitt, kortare förlossningsförlopp och ett mindre behov av smärtstillande. Barnmorskorna vid kvinnoklinen i Skellefteå lyfter också egna reflektioner. Barnmorskan Malin Jonsson och hennes kollegor tycker att duolornas arbete är ovärderligt.
– Tidigare fick vi använda telefontolk när kommunikationen blev svår, men det var ju nästintill omöjligt att under någon halvtimme på telefon besvara frågor om en lång förlossning, säger Malin.
De upplever att kvinnorna blivit tryggare, men även papporna, fortsätter hon.
– I vissa kulturer är det ovanligt att papporna är närvarande vid födseln, men vi upplever att fler pappor vågar nu. De börjar ta till sig det många svenska pappor ser som en självklarhet, och får upp ögonen för det fina i att dela ögonblicket och får också en ny bild av sina kvinnor, vilken fantastisk prestation de utför.