Fastighetschefen: ”De där siffrorna känner jag inte igen”

Fredrik Nilsson, fastighetschef, känns inte vid siffran på 39 miljoner kronor. ”Det måste jag få kolla upp i så fall”, säger han.

Foto: Jenny Petersson

Både före och efter att Skellefteå kommun skickar ut pressmeddelandet om en avvikelse på 9 miljoner kronor nämns högre siffror i partneringprotokoll.

Varför har ni aldrig berättat om dem?

– Jo, men det är inte en slutkostnadsprognos. Och de där siffrorna känner jag inte igen, jag deltog inte på mötena du hänvisar till, vilket du kan se på deltagarlistan.

Han förklarar att en slutkostnadsprognos är en sammanvägning av flera delar. Dels Hents byggkostnader, dels tidigare projekteringskostnader och byggherrekostnader. Det är även en sammanvägning av eventuella besparingar man ser framåt.

Vad är de 39 miljonerna då?

– Det måste jag få kolla upp, om det är Hents byggkalkyl eller något annat.

Men skrivningarna i protokollen visar snarare på att den större avvikelsen är just en sådan sammanvägning som Fredrik Nilsson pratar om. I protokollet från den 20 augusti skriver man att det är inklusive Fas 1 och byggherrekostnader, och man nämner också möjliga besparingar.

Norran ställer frågan upprepade gånger, men får inget tydligt svar.

– Då är vi tillbaka i att jag måste få kolla upp det.

Men du som fastighetschef bör väl känna till dessa större summor. När 34, 7 miljoner kronor står i protokollet är kommentaren: ”Styrgruppen är allvarligt bekymrade”. Vad är det?

– Man är väl alltid orolig. Just nu har vi en slutkostnadsprognos på minus 9, man vill ju alltid komma så nära budget som möjligt. Helst plus.

Ni strök över samtliga underskott i protokollen jag begärde ut. Varför? Det är knappast sekretess att det finns prognostiserade minussiffror.

– Nej.

Varför har ni maskat alla minus då?

– Ja … det kan jag inte svara på.

Men det måste ju vara ett medvetet beslut. Man får ju inte maska hur som helst i allmänna handlingar?

– Tyvärr, jag kan inte svara på det.

Jag skulle inte vilja uttala mig om buffert och risk och möjlighet, utan vi flaggar upp 9 miljoner. Sedan utvärderar vi hela tiden risker och möjligheter, bufferten far fram och tillbaka utifrån det.

Vill du inte svara eller kan du inte?

– Jag kan inte. Jag måste få kolla upp det, säger Fredrik Nilsson.

Enligt konsulten som nu kopplats in i projektet som kommunens ombud innehåller den totala budgeten en buffert på femton procent.

Om man har en ordentlig buffert och ändå går ut med att något ska spricka – är bufferten förbrukad då?

– Här har vi ju jobbat mycket med risker och möjligheter som jag berättat tidigare.

Finns det något kvar av bufferten?

– Jag skulle inte vilja uttala mig om buffert och risk och möjlighet, utan vi flaggar upp 9 miljoner. Sedan utvärderar vi hela tiden risker och möjligheter, bufferten far fram och tillbaka utifrån det, säger Fredrik Nilsson.

Tomas Teglund (S), ordförande i nämnden för support och lokaler.

Foto: Jenny Petersson

Tomas Teglund (S), ordförande i nämnden för support och lokaler har aldrig hört siffran 39 miljoner kronor.

– Alltså, vi får ju ständiga rapporter i vår nämnd, och det är jättebra att vi har det så, att alla de stora projekten redovisas. Vi har fått till oss att det är 9 miljoner.

Orolig? Jag litar på de här 9 miljonerna, jag räknar med att de gör allt de kan för att hålla budget. Det är ju grunden. Sedan litar jag på att jag får den här totala sammanvägningen. Jag går efter att det är 9 miljoner. Så är det bara.

Vad säger åtgärdsplanen – borde inte politikerna ta del av Hents prognoser?

– Nej, inte av Hents prognoser, men vi får ju fortlöpande rapporter om tidsplan och ekonomi. Skulle vi se plus eller minus, då ska vi som nämnd vidta politiska åtgärder. Men det här, vi kräver ju inte att få veta i detalj. Är det två skruvar eller fler?, säger Tomas Teglund.

9 miljoner eller 39, inte så stor skillnad menar du?

– Jo, det är ju det det är. Vi ser ju direkt, får vi veta 9 miljoner, då vill vi veta vad det beror på och att det vidtas åtgärder från tjänstemannahåll och det gör de ju.

Blir du orolig när jag säger att det nämns en siffra på 39 miljoner med kommentaren att ”styrgruppen är allvarligt bekymrade”?

– Det är en jäkla bra fråga. Orolig? Jag litar på de här 9 miljonerna, jag räknar med att de gör allt de kan för att hålla budget. Det är ju grunden. Sedan litar jag på att jag får den här totala sammanvägningen. Jag går efter att det är 9 miljoner. Så är det bara, säger Tomas Teglund.

Fredrik Nilsson förklarar att den ”den stora osäkerhet” som nämns angående slutkostnadspognosen har mycket att göra med monteringen av stommen.

– Vi har trott att det skulle kunna göras på ett visst sätt. Men det har visat sig att när vi börjar göra så, att vi inte kan göra som vi tänkt. Vi måste skruva i det. Det är en stor osäkerhet, säger han.

Är det ett projekt som en kommun ska ge sig in i – att vara först med att bygga en så hög träfastighet utan betongstomme. Är inte det ett riskprojekt?

– Men det här, när det är klart, kommer att bli ett riktigt fint hus. Vi tog det beslutet, den politiska viljan är att det ska byggas i trä. Vi är en träkommun och det får vi stå för. Och det här projektet betyder mycket för de lokala entreprenörerna som får jobb. När det står klart kommer det vara ett riktigt fint projekt, säger Tomas Teglund.

Vill förtydliga

Fredrik Nilsson återkommer då han fått se sina citat och vill förtydliga en del. Han motsätter sig att de skulle ”mörka”, utan menar att det handlar om att man inte vill gå ut med gissningar: ”En prognos kan leda till åtgärder som ger en helt ny prognos. Därför kan vi inte kommunicera alla siffror som dyker upp.”

Han säger också: ”Ett partneringmöte är en kontinuerlig förhandling. Ett affärsförhållande innebär inte med automatik att man godtar varandras siffror. Vi kan ju inte köpa entreprenörens siffror rakt av utan har också en påverkan på hur projektet fortlöper och vilka åtgärder vi bestämmer oss för att genomföra.”