Vattenfall och Eon har gett nya besked om deras kärnkraftverk.
Redan om fem år kan fyra av tio svenska reaktorer vara stängda. Det väcker oro för hur Sverige ska klara framtidens elförsörjning.
Politiker i båda blocken bär ansvaret; nu måste de säkerställa trygga leveranser av el, för att värna svensk konkurrenskraft.
I dag står kärnkraften för 43 procent av Sveriges elförsörjning, men det kan snart komma att ändras. Vattenfall stänger två Ringhalsreaktorer senast 2020. Samtidigt planerar Eon för att stänga reaktor ett och två i Oskarshamn.
Inom en snar framtid kan alltså fyra av tio kärnkraftsreaktorer stå avställda. Men regeringen ger inga svar på hur framtida energibehov ska fyllas.
Den nyligen tillsatta Energikommissionen har förvisso i uppdrag att finna en lösning på hur Sveriges energiförsörjning ska säkerställas på längre sikt, 2025–2050. Men beskeden om kärnkraftverkens framtid sätter denna plan på ända.
Det oroar. Sverige behöver en stabil elförsörjning som näringslivet kan räkna med och behovet av en hållbar lösning börjar bli akut.
Myndigheten Svenska kraftnät konstaterar att de fyra stängda kärnkraftsreaktorerna kan medföra brist på effekt i södra Sverige redan 2018. Tre år kan låta som en lång tid. Det ska dock jämföras med de fem år som krävs för att ta fram ett nytt gaskraftverk, eller de minst tio år som krävs för att utveckla ett kärnkraftverk från plan till drift.
Dessutom väntas nedläggningen av reaktorerna medföra att priset på el ökar i hela landet. Bara tre öres prisökning per kWh innebär en total kostnadsökning på 54 miljoner kronor per år för industrin i Västerbotten. Dyrare elförsörjning är ett direkt hot mot jobb och företagande.
Hur kunde vi hamna i en situation där stora delar av elproduktionen slås ut samtidigt som det saknas en färdig plan för att ersätta den?
Svaret är årtionden av otydlig energipolitik. Sedan 1970-talets kärnkraftsdebatt har partierna haft svårt att hantera energifrågorna på ett rationellt sätt.
I stället för överenskommelser om framtidens elförsörjning har kärnkraften belastas med höga skatter. Samtidigt har förnybar el subventionerats, trots att vi knappt har någon fossilbaserad elproduktion att ersätta.
Kärnkraften har inte fått ta del av motsvarande stöd, trots att den är i princip fri från koldioxidutsläpp. Tvärtom har den belagts med en särskild effektskatt som baseras på kärnkraftverkets kapacitet. Det är en ohållbar situation där näringslivet snart kan stå utan tillgång till den stabila el det behöver.
I 40 år har politikerna agerat som om elförsörjningen löser sig själv. Nu ser vi konsekvenserna och ansvaret bärs av såväl rödgröna som borgerliga regeringar. Att Sverige riskerar effektbrist är ett allvarligt hot mot vår konkurrenskraft.
Åtgärder krävs på såväl kort som lång sikt för att återställa förtroendet för svensk elförsörjning.
Näringslivet behöver stabila elleveranser till en konkurrenskraftig systemkostnad.
Riksdagspartier – visa att ni kan ta ansvar för Sverige.
Maria Sunér Fleming
energiexpert Svenskt Näringsliv
Karina Folkesson
regionchef Svenskt Näringsliv i Umeå/Skellefteå
I 40 år har politikerna agerat som om elförsörjningen löser sig själv. Nu ser vi konsekvenserna.