Så halkade då Skellefteå ner till betyget IG (icke godkänt) för sitt företagsklimat.
Och detta trots satsningen på den röda tråd som ska locka nya, unga att skapa framtidens företag, en stor utförsäljning av egna fastigheter till privata aktörer och stora satsningar på kulturhus och älvbrink som ska generera attraktivitet.
På samtliga frågor utom två – allmänhetens attityd till företagande och Norrans satsning på ”Affärsliv” – så ger arbetsgivarna sämre betyg i årets enkät.
Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet är nu nere på icke godkänt.
Men faktum är att Skellefteå fått ännu sämre omdöme tidigare. Året var 2011. Då beslöt kommunen att göra en rejäl uppryckning. En blocköverskridande överenskommelse (bara Västerpartiet avstod) om näringslivsklimatet togs fram.
Programmet presenterades på Stadshotellet under stort jubel från den stora grupp företagare som fanns på plats. Förväntningarna och förhoppningarna slog igenom i mätningen året därpå.
En av punkterna på programmet var att varje avdelning i kommunen skulle föreslå verksamheter som lika gärna, eller bättre, kunde utföras av privata företag. Den punkten har aldrig redovisats.
Målsättningen att Skellefteå varje år ska stiga 20 placeringar i Svenskt Näringslivs rankning har heller inte nåtts. I fjol sjönk kommunen till plats 202, minus 17 placeringar, på en ranking där 75 procent av landets kommunchefer uttalat sig vilja klättra. (Källa: SKL:s rapport ”Räkna, räkna, ranka”)
Vid mer än ett tillfälle har jag hört Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, uttrycka sig ungefär så här: ”Svenskt Näringslivs ranking gör inte att jag sover dåligt på natten”.
Mitt svar på det är: ”Bra, alla människor, inte minst kommunalråd, ska försöka sova ordentligt nattetid. Då tar de bättre beslut på dagen”.
Och nu finns chansen. Politiken diskuterar ett nytt handlingsprogram för ett förbättrat företagsklimat. Kan vi hoppas på en upprepning med en lista på åtgärder som ger applåder från företagarhåll – och ett förbättrat genomförande kommunalt?
Även om det är en ”anmärkningsvärt låg grad av företagande och nyföretagande i Skellefteå” (PWS rapport ”Nyföretagandet i Skellefteå”) finns det en stark entreprenörtradition i kommunen.
De företagare jag träffar älskar sitt Skellefteå och vill inget hellre än att få berätta om ett härligt företagsklimat på orten där de har sin verksamhet.
Ge dem den chansen, och därmed också möjligheten, att kunna bidra till något eller några av de 4 000 nya jobb inom den privata sektorn som behövs för att Skellefteå ska nå målet om 80 000 invånare 2030.
Karina Folkesson
regionchef Svenskt Näringsliv Umeå/Skellefteå
På samtliga frågor utom två ger arbetsgivarna sämre betyg i årets enkät.