Skellefteås vidsträckta yta är en viktig förklaring till de höga kostnaderna. Dels handlar det om resekostnader och restider, dels om mängden anläggningar som behövs på orterna för att folk ska ha hyfsat nära till service.
Intäkterna i Skellefteå är cirka 600 miljoner högre. Det beror på högre skattesats (200 miljoner), ett högre uttag från Skellefteå Krafts verksamhet samt kostnadsutjämning mellan kommuner.
Skelleftebon betalar 22,65 av sin inkomst i skatt medan snittet i gruppen är 21,34.
Satsar mer på detta
Tack vare de stora intäkterna kan kommunen också göra av med 600 miljoner mer än de övriga.
Pengarna går till:
Vård och omsorg: Tar stora delar av pengarna. Dels för att det är hög andel äldre som har särskilt äldreboende, dels för att LSS-verksamheten är stor (lagen om stöd och service). Långa avstånd för hemtjänsten spelar också in.
Gymnasieskola: Större andel gymnasieungdomar och fler praktiska program, som är dyrare att driva. Dessutom dyrare skolskjuts på grund av stora avstånd.
Gator, vägar, räddningstjänst: I kommunen finns 140 meter väg att sköta per medborgare, motsvarande snitt bland de andra kommunerna är 40 meter. Detta påverkar snöröjning, underhåll, samt ger fler gatlysen. Avstånden påverkar också räddningstjänsten, som har 40 årsarbetare jämfört med 20 i de övriga kommunerna.
Fritid: Fler idrottsanläggningar på grund av stora avstånd och många kommundelar.
Totalt sett har Skellefteå 11 invånare per kvadratkilometer, och övriga mellanstora kommuner har så många som 348 i snitt.
Kultur: Det handlar då om kulturskolan, campusbiblioteket samt delägandet i Västerbottensteatern och museet.
30 kommuner i gruppen
Gruppen som Skellefteå jämfört sig med är de 30 kommuner som har mellan 50 000 och 99 999 invånare.
Uppgifterna kommer från Skellefteå kommun, i materialet till budgetprocessen.