I VÀxjö tingsrÀtt dömdes tidigare i veckan en 17-Äring för olaga hot och förolÀmpning mot fotbollsspelaren Jimmy Durmaz.
Under de senaste veckorna har tvÄ nyheter, som bÄda rör sig inom yttrandefrihetens omrÄde, fÄngat mitt intresse.
Den första hÀndelsen gÀller tisdagens nyhet om att en 17-Ärig pojke frÄn VÀxjö fÀlls för att ha hotat fotbollsspelaren Jimmy Durmaz. Han döms för olaga hot och förolÀmpning.
Det var under sommarens fotbolls-VM som Jimmy Durmaz, pÄ övertid och vid stÀllningen 1-1 i en match mot Tyskland, orsakade en frispark som avgjorde hela matchen.
EfterÄt fick Jimmy Durmaz ta emot en störtflod av rasism och hot i sociala medier. Och det Àr alltsÄ ett av dessa hot som nu har kunnat lagföras.
Den 17-Ärige pojken dömdes att betala 50 dagsböter à 50 kronor. Förutom det ska han ocksÄ betala 8000 kronor i skadestÄnd till Jimmy Durmaz. Ett skadestÄnd som Jimmy Durmaz meddelat att han kommer skÀnka till Speak up, som jobbar mot krÀnkningar och mobbning, pÄ och utanför nÀtet.
Att den hÀr typen av brott anmÀls och lagförs Àr otroligt viktigt. HÀr markerar staten vad som Àr och vad som inte Àr ett lagligt yttrande, och det har om inte annat betydelse för framtiden.
Ett annat exempel, som pĂ„ sĂ€tt och vis rör sig inom samma hĂ€rad, Ă€r Ă„talet mot den man i 50-Ă„rsĂ„ldern som grundat Facebook-gruppen âStĂ„ upp för Peter Springareâ.
Att den hÀr typen av brott anmÀls och lagförs Àr otroligt viktigt.
En grupp som bildades till stöd för Ărebropolisen Peter Springare, som bland annat skrev att han ville âförinta alla de vĂ€nsterextrema journalister som förpestar debatten med sina abnorma agendorâ. Ett uttalande han senare tog tillbaka.
Gruppen har sedan dess vĂ€xt enormt mycket och heter i dag âStĂ„ upp för Sverigeâ och Ă€r en av Sveriges största Facebook-grupper.
à klagaren menar att mannen ska hÄllas ansvarig för inlÀgg som kan vara hets mot folkgrupp och som har yttrats av andra i Facebook-gruppen.
Till stöd för detta lutar Ă„klagaren sig pĂ„ en lag som sĂ€llan anvĂ€nds, nĂ€mligen âlagen om elektroniska anslagstavlorâ eller BBS-lagen som den ocksĂ„ kallas.
Lagen kommer frÄn internets barndom och gÄr i korthet ut pÄ att den som Àr administratör för, eller pÄ annat sÀtt ligger bakom en sida pÄ internet, ocksÄ Àr ansvarig för att ta bort sÄdant som uppenbart Àr olagligt.
Ăven i detta fall handlar det alltsĂ„ om vad man fĂ„r och inte fĂ„r yttra. I det hĂ€r fallet handlar det dessutom om huruvida nĂ„gon annan Ă€n den som faktiskt fĂ€ller ett yttrande ocksĂ„ kan hĂ„llas ansvarig för detta. Ă terigen en avvĂ€gning mellan yttrandefrihet och integritet.
TvÄ rÀttsfall frÄn de senaste veckorna som vÀl belyser vÀrdet av att domstolarna prövar och lagför övertrÀdelser mot vÄr vÀrdefulla yttrandefrihet.