Det samlade ledarskapet för Svenska Kyrkan i Skellefteå pastorat menade sig kunna ge ett svar på den frågan den 2 mars om Pride och stolthet.
För oss i kyrkan betyder pride stolthet och inget annatVi har ett öppet och fritt samhälle (tack gode Gud för det!) där var och en får uttrycka sin åsikt, så även präster i Svenska Kyrkan. Men uttrycker man sig offentligt, så får man också finna sig i att bli motsagd.
Bibeln är den urkund på vilken den kristna kyrkans tro genom historien vilat på och detta aktualiserades ju ytterligare under det gångna reformationsåret 2017.
En luthersk präst har uppdraget att vara det gudomliga ordets tjänare, vilket väl borde kräva stor respekt för vad bibeln verkligen säger.
Den klassiskt kristna synen är att Guds helighet dömer synden, men räddar syndaren som omvänder sig och tar emot nåden genom Jesus Kristus, verkar kyrkoherdarna inte ge mycket för.
Kyrkoherdarnas budskap handlar mer om att vi ska acceptera varandra, visa omsorg och kämpa för ett värdigt liv – men mänsklighetens problem är ju just det att vi skändligen har misslyckats med allt detta.
Egoism, stolthet, och att ”var och en ville vandra sin egen väg” är det som präglar oss.
Detta mänsklighetens uppror mot Gud kallar bibeln för synd, och något som Gud fördömer.
Ett av uttrycken för detta uppror är utlevd homosexualitet och kyrkoherdarna påstår att det inte alls är så säkert att bibeln fördömer det.
Har de läst Romarbrevet 1 någon gång? Paulus tydlighet här lämnar inget övrigt att önska.
Bibelns huvudbudskap, dess evangelium, är att Gud genom Kristus erbjuder nåd och förlåtelse för alla våra synder, och ger oss kraft att bryta med dem, och upprättar oss till hela människor!
Heder åt de präster som vågar predika detta!
Ansgar Holmbom, Skellefteå
Ur debatten:
Prästers uppgift är inte att ifrågasätta bibelordetJesus utmanar oss att tolka Bibelordet