Tuff konkurrens om arbetskraften i Norr- och Västerbotten

Timo Mulk-Pesonen, analytiker på Arbetsförmedlingen konstaterar att Västerbottens län redan har mycket stora utmaningar när det gäller bristen på kvalificerad arbetskraft inom både offentlig och privat verksamhet.
Timo Mulk-Pesonen, analytiker på Arbetsförmedlingen konstaterar att Västerbottens län redan har mycket stora utmaningar när det gäller bristen på kvalificerad arbetskraft inom både offentlig och privat verksamhet. Foto: Jonas Ekströmer/TT
En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att den tuffa konkurrensen om arbetskraft riskerar att förvärras i stora delar av Västerbotten fram till 2030. Detta på grund av att befolkningen i arbetsför ålder minskar och kommer att vara ännu mer ojämnt fördelad över länet.

Arbetsförmedlingen har tittat på hur befolkningsutvecklingen påverkar tillgången på arbetskraft regionalt fram till 2030. Det visar sig att invånarna i arbetsför ålder inte ökar i samma takt som resten av befolkningen – och de är dessutom ojämnt fördelade över landet.

Medan den arbetsföra befolkningen växer i huvudorter, städer och storstadsnära pendlingskommuner, fortsätter landsbygden och små kommuner att tappa invånare i arbetsför ålder.

Timo Mulk-Pesonen, analytiker på Arbetsförmedlingen konstaterar att Västerbottens län redan har mycket stora utmaningar när det gäller bristen på kvalificerad arbetskraft inom både offentlig och privat verksamhet.

– Om den yrkesaktiva befolkningen minskar framöver blir det ännu större bekymmer. Det innebär att det kommer att finnas stora behov av arbetskraft inom till exempel vård och omsorg, men färre som kan ta de här jobben, säger han.

Det är framförallt kommuner i Norrland som drabbas av denna negativa utveckling. I Västerbotten är det Vilhelmina som väntas förlora flest invånare i arbetsför ålder procentuellt och det är bara Umeå som tillsammans med Bjurholm och Vännäs som beräknas öka befolkningen.

Arbetsförmedlingens rapport bygger på underlag från SCBs befolkningsprognoser. De visar att det blir totalt 420 000 fler utrikes födda 16–64-åringar fram till 2030, medan inrikes födda endast växer med 30 000 personer. Det är dessutom bara i storstadsregionerna som antalet inrikes födda i arbetsför ålder väntas öka. Utrikes födda mellan 16 och 64 år blir däremot fler i alla kommungrupper, den procentuella ökningen är störst i små kommuner.

– Det här innebär att det är extra viktigt för små kommuner att ta vara på den resurs som utrikesfödda är, annars riskerar de att få mycket svårt med arbetskraftsförsörjningen. Utrikes födda står för nästan hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder, det är där arbetskraftsreserven finns, berättar Timo Mulk-Pesonen.

Befolkningsprognos 16–64 år med befolkningsutveckling i antal och i procent

Malå, -196, -11,4%

Norsjö, -224, -10,1%

Robertsfors, -128, -3,3%

Skellefteå, -1 708, -4,0%

Västerbottens län, + 1 283, 0,8%

Riket, +453 058, 7,2%

Befolkningsutvecklingen 16–64 år i Norrbottens län mellan 2018 och 2030. Här minskar befolkningen i arbetsför ålder mest i Sverige.

Arjeplog, -258, -16,1%

Arvidsjaur, -254, -6,9%

Norrrbottens län, -7 978, -5,3%

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut