Första skoptaget på Norrbotniabanan

Stefan Löfven tar det första skoptaget på Norrbotniabanan.
Stefan Löfven tar det första skoptaget på Norrbotniabanan. Foto: Lars Westerlund
Idag tog statsminister Stefan Löfven (S) och Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon första spadtagen på Norrbotniabanan. Fast den här gången var det inga vanliga spadar som användes utan istället skedde grävandet med hjälp av moderna grävskopor.

Skoptaget togs i Ersmark, utanför Umeå, på ett vägbygge som ska användas i samband med bygget. Det historiska ögonblicket inträffade närmare bestämt i korsningen Fågelåsenvägen och Bengtviktorsvägen mitt i skogen.

– Detta är en stor dag för hela Sverige. Det är ett steg mot att hela Sverige inte bara ska leva utan också växa, säger Stefan Löfven, som liksom Lena Erixon hanterade grävmaskinen som om de inte gjort annat. Stefan Löfven har också ett grävmaskinskort i sin cv.

Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket och statsminister Stefan Löfven.
Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket och statsminister Stefan Löfven. Foto: Lars Westerlund

Även Infrastrukturminister Tomas Eneroth fanns på plats i samband med invigningen.

– Under arbetet med den nationella transportplanen reste jag runt i Sverige och från norra Sverige var signalerna entydiga. Man vill ha Norrbotniabanan och Ostkustbanan, berättar han.

Lorents Burman (S), ordförande för Norrbotniabanegruppen och kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå sken ikapp med solen den här dagen.

Lorents Burman i samspråk med Stefan Löfven.
Lorents Burman i samspråk med Stefan Löfven. Foto: Lars Westerlund

– Det här känns oerhört roligt och nästan overkligt, säger han.

Mona Mansour, senior adviser på North Sweden European Office, har arbetat hårt med lobbying för Norrbotniabanan.

– Det är helt fantastiskt och vi är så glada att det sker nu. Men vårt arbete fortsätter för att EU ska fatta det slutgiltiga beslutet om att förlänga stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, ScanMed, från Stockholm längs Norrlandskusten, berättar Mona.

Lorents Burman och Mona Masour.
Lorents Burman och Mona Masour. Foto: Lars Westerlund

EU-kommissionen accepterade den 6 juni den svenska regeringens förslag om förlängning.

– Och innan maj 2019 ska förordningen om stomnätskorridorer klubbas igenom och då blir det möjligt att EU finansierar Norrbotniabanan till 30 procent, säger Mona Mansour.

Med Norrbotniabanan skapas genomgående pendlings- och regionaltågstrafik inom regionen och den förbättrar för godstrafiken med effektivare och billigare transporter. Kapaciteten för tågtrafiken ökar och sårbarheten i dagens järnvägssystem minskar.

– Norrbotniabanan blir en modern järnväg, som kan klara av högre hastigheter och tyngre laster än vad Stambanan gör, konstaterar Lena Erixon.

Lena Erixon och Tomas Eneroth
Lena Erixon och Tomas Eneroth Foto: Lars Westerlund

När hela banan är färdig beräknas det att 44 persontåg och 22 godståg kommer att färdas på sträckan varje dygn. Genom att godstrafiken förstärks minskar företagens transportkostnader med ungefär en tredjedel.

I den nationella transportplanen för 2018-2029 anslår regeringen pengar till bygget av Norrbotniabanan, sträckan Umeå-Skellefteå.

– Det här handlar inte bara om bygget av en järnväg utan om att bygga ett samhälle som fungerar, menar Erik Bergqvist (S), regionråd i Västerbotten.

Arbetet med att ta fram järnvägsplanen för sträckan Umeå-Skellefteå pågår just nu. För den första milen, mellan Umeå-Dåva är järnvägsplanen fastställd och byggstart sker hösten 2018.

– När hela Norrbotniabanan är på plats blir det enklare för oss i norr att resa, bo, studera och arbetspendla, säger Glenn Berggård (V), regionråd i Norrbotten.

Norrbotniabanan, som beräknas kosta 29 miljarder kronor, ger också säkra och klimatvänliga transporter av gods.

– Utsläppen av koldioxid beräknas minska med cirka 80 000 ton per år genom att flytta transporter från väg till järnväg, berättar Tomas Eneroth.


Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut