Som första bolag i världen har Swedavia köpt in 450 ton biobränsle till flyget. Här premiärtankas det nya SAS-flygplanet Airbus 320 Neo med det förnyelsebara bränslet Bilden är från 2017.
Som första bolag i världen har Swedavia köpt in 450 ton biobränsle till flyget. Här premiärtankas det nya SAS-flygplanet Airbus 320 Neo med det förnyelsebara bränslet Bilden är från 2017. Foto: Christine Olsson/TT

Forskare: Skogsrester kan driva inrikesflyget

Notera att denna artikel är från förra året.
Restprodukter från svensk skogsindustri kan inom några år driva hela det svenska inrikesflyget, visar en förstudie som forskare vid Luleå tekniska universitet gjort. Nu vill man testa tekniken i stor skala.

Förstudien har haft som syfte att visa om det finns tillräckligt med råvara i Sverige för att tillverka det gröna flygbränslet, och vad som krävs för kommersiell produktion. Ett högaktuellt projekt, med den uppmärksamhet som finns just nu kring flygets klimatpåverkan.

Restprodukter från svensk skog, bland annat grenar, toppar och svartlut som uppstår vid tillverkning av pappersmassa, täcker mer än väl behovet för att Sverige ska bli självförsörjande på klimatsmart flygbränsle, enligt forskarna.

Ansvarsperspektiv

– Man tar inte bort klimatpåverkan helt, men den blir mycket mindre än med fossila bränslen. Fördelen att göra det med inhemsk råvara i Sverige är att vi får mycket bättre kontroll över att bränslena tillverkas hållbart, vi vet vad det är för råvaror som används, vi vet att det inte förekommer någon skogsskövling eller något sådant, säger Erik Furusjö, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och adjungerad professor i miljöteknik vid Luleå tekniska universitet.

– Dels finns det ett ansvarsperspektiv – om vi ska ställa om världen och Sverige som har så mycket råvaror inte klarar av att tillverka sina egna biobränslen, kan vi inte kräva att någon annan ska göra det heller, anser han.

En fördel är också att massaindustrin har goda möjligheter att integrera produktion av biobränsle, vilket kan sänka produktionskostnaderna.

Verklighet om fem år

Forskarna vill nu gå vidare med att visa att tekniken fungerar i stor skala under hela värdekedjan från råvara till att flyga på bränslet, och söker finansiering och deltagare till ett pilotprojekt för att demonstrera detta.

Ett pilotprojekt kan ta två–tre år, och ytterligare lika lång period krävs för att bygga kommersiella anläggningar innan svenskt flyg kan lyfta med hjälp av trädtoppar från inhemsk skog.

– Tidigast om fem år kan det vara verklighet, säger Erik Furusjö.

Erik Furusjö är en av forskarna bakom förstudien om svensktillverkat biobränsle till flyget.

Svenskt bioflygbränsle

Tekniken som Luleåforskarna studerat baseras på förgasning av biomassa i kombination med en förvätskningsprocess, en så kallad Fischer Tropsch-syntes. Verkningsgraden för bränslet, tillverkat av de effektivaste råvarorna, är cirka 40 procent. Det finns mycket kunskap om biodrivmedel inom vägtransportområdet, som kan man dra nytta av, enligt forskarna.

Förstudien har finansierats av Vinnova och gjorts i samarbete med bland andra IVL Svenska Miljöinstitutet.

Källa: Luleå tekniska universitet

Anmäl till Pressombudsmannen Skriv ut